--------------------------------

Proband

Alexius Haralds rötter på hans mor sida alltså Göte Karlssons far.

----------------------------------------------------------------------

Anna Nicolina Niklasdotter. Född 1881-03-28 i Kovikshamn, Torsby,

Bohuslän. (Far I:1, Mor I:2)

Gift 1904-12-30 med Per Tobiasson - Olsson. Mjölnare. Född 1875-05-29

i Torsby. Död 1945-10-07. Tvilling

Barn:

Nils Rudolf Persson. Född 1905-11-21 i Torsby. Död 1982-02-28 i

Härlanda (O).

Astrid Paulina Persdotter. Född 1907-11-21. Död 1986-02-02 i

Hållsunga. Gift Svensson,

Erik Osvald Persson. Född 1910-06-10 i Torsby, Bohuslän. Död

1959-01-01 i örgryte.

Klas Teodor Persson. Född 1912-10-10 i Torsby. Död 1999-03-04 i

Göteborg.

---------------------------- Generation I ----------------------------

I:1 f

Niklas Svensson. Född 1813-11-07 i Kovikshamn, Torsby, Bohuslän. Min Farfars pappa

Död

1884. (Barn Proband, Far II:1, Mor II:2)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Johanna Carolina. Född 1864-11-08. Flyttade till Öckerö 1883

Selma Olivia Niklasdotter. Född 1869-02-15 i Torsby ' Detta är min farfars mamma

(Yvonne Höglund). Död 1950. Flyttade till Öckerö 1887

Ida Amalia. Född 1873-06-29. Flyttade till Öckerö 1891

Anna Nicolina Niklasdotter. Född 1881-03-28 i Kovikshamn, Torsby,

Bohuslän. (Se Proband).

I:2 m

Anna Beata Johannesdotter. Född 1838-09-11 i Torsby. Död 1916-03-31.

(Barn Proband, Far II:3, Mor II:4)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation II ---------------------------

II:1 ff

Sven Bengtsson. fiskare. Född 1775-06-10 i Saleby (R). Död 1815-12-29

i Kovikshamn, Torsby (O). (Barn I:1, Far III:1, Mor III:2)

Gift med efterföljande ana.

II:2 fm

Catharina Berntsdotter. Född 1779-04-06 i Tjuvkil västergård, Lycke

(O). (Barn I:1, Far III:3, Mor III:4)

Gift med föregående ana.

II:3 mf

Johannes Niklasson. bonde. Född 1811-02-26 i Sjöhåla västergård,

Torsby. Död 1872-01-18. (Barn I:2, Far III:5, Mor III:6)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Anna Beata Johannesdotter. Född 1838-09-11 i Torsby. Död

1916-03-31. (Se I:2).

Niklas. Född 1841-01-01. Död 1862-10-17.

Anders. skeppare. Född 1846-09-15. levde 1920 i Kovikshamn

2006-03-15 Sida 2

----------------------------------------------------------------------

Samuel. Född 1850-02-02. Död 1886-12-16.

II:4 mm

Johanna Olofsdotter. Född 1808-09-10 i Sjöhåla, Torsby. (Barn I:2, Far

III:7, Mor III:8)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation III ---------------------------

III:1 ff f

Bengt Nilsson. Född 1731-03-20 i Järpås, Skaraborg. (Barn II:1)

Gift med efterföljande ana.

III:2 ff m

Martha Marcusdotter. Född 1735-05-26 i Tveten, Spekeröd (O). Död

1809-02-03 i Bräcke, Torsby (O). (Barn II:1, Far IV:3, Mor IV:4)

Gift med föregående ana.

III:3 fm f

Bernt Eriksson. Född omkring 1742 i Holm, Torsby (O). Död 1814-01-14 i

Brunskär, Torsby (O). (Barn II:2, Far IV:5, Mor IV:6)

Gift med efterföljande ana.

III:4 fm m

Ingrid Månsdotter. Född omkring 1734 i Lycke Prästgård (O). Död

1790-01-13 i Tjuvkil, Lycke (O). (Barn II:2, Far IV:7, Mor IV:8)

Gift med föregående ana.

III:5 mf f

Niclas Nilsson. Född 1775-12-12 i Sjöhåla västergård, Torsby. Död

1829-09-07. (Barn II:3, Far IV:9, Mor IV:10)

Gift med efterföljande ana.

III:6 mf m

Anna Jönsdotter. Född 1785-06-17 i Lilla Holm, Torsby. Död 1844-01-28

i Sjöhåla, Torsby. (Barn II:3, Far IV:11, Mor IV:12)

Gift med föregående ana.

III:7 mm f

Olof Jönsson. Född 1779-09-04 i Holm, Torsby (O). Död 1857-12-13 i

Sjöhåla, Torsby. (Barn II:4, Far IV:13, Mor IV:14)

Gift 1808-04-15 med efterföljande ana.

III:8 mm m

Börta Jonasdotter. Född 1790-08-09 i Fjällsholmen, Torsby (O). Död

1846-06-30 i Sjöhåla, Torsby. (Barn II:4, Far IV:15, Mor IV:16)

Gift 1808-04-15 med föregående ana.

--------------------------- Generation IV ---------------------------

IV:3 ff mf

Marcus Hansson. Född 1701 i Tveten, Spekeröd (O). Död 1742-02-07.

(Barn III:2, Far V:5, Mor V:6)

Gift med efterföljande ana.

2006-03-15 Sida 3

----------------------------------------------------------------------

IV:4 ff mm

Anna Rasmusdotter. Född 1709-12-12 i Tveten, Spekeröd (O). Död

1746-03-22. (Barn III:2, Far V:7, Mor V:8)

Gift med föregående ana.

IV:5 fm ff

Erik Olofsson. Född omkring 1710 i Bremnäs, Lycke (O). Död 1780-02-14

i Holm Ö, Torsby (O). (Barn III:3, Far V:9, Mor V:10)

Gift 1:o med efterföljande ana.

Barn:

Anders Eriksson.

Ingrid Eriksdotter. Född 1734. Död 1797.

Olof Eriksson. Född 1736.

Nils Eriksson. Född 1739. Död 1770.

Bernt Eriksson. Född omkring 1742 i Holm, Torsby (O). Död

1814-01-14 i Brunskär, Torsby (O). (Se III:3).

Gunilla Eriksdotter. Född 1744.

Hans Eriksson. Född 1751. Död 1834.

Gift 2:o 1783-01-01 i Torsby med Cecilia Jonsdotter. Född 1758 i

Åkershög, Torsby (O). Död 1800 i Brunskär, Torsby (O).

Barn:

Erik Hansson. fiskare. Född 1784-02-02 i Vedhall, Torsby (O). Död

1852 i Fjällsholmen, Torsby (O).

Anna Hansdotter. ogift. Född 1786. Död 1799.

Johannes Hansson. Född 1788. Död 1834.

Catharina Hansdotter. Född 1791.

Elisabeth Hansdotter. ogift. Född 1794. Död 1794.

IV:6 fm fm

Catharina Nilsdotter. Född 1710-..-.. i Holm, Torsby (O). Död

1790-09-24 i Holm Ö, Torsby (O). (Barn III:3, Far V:11)

Gift med föregående ana.

IV:7 fm mf

Måns Svensson. bonde. Född omkring 1711 i Lycke Prästgård (O). Död

1776-05-03. (Barn III:4, Far V:13, Mor V:14)

Gift med efterföljande ana.

IV:8 fm mm

Kerstin Larsdotter. Född 1709-11-07 i Skäggstorp, Solberga (O). Död

1763-09-24 i Lycke Prästgård (O). (Barn III:4, Far V:15, Mor V:16)

Gift med föregående ana.

IV:9 mf ff

Nils Näresson. Född 1729 i Sjöhåla, Torsby. Död 1814-03-02. (Barn

III:5, Far V:17, Mor V:18)

Gift 1773-12-26 med efterföljande ana.

IV:10 mf fm

Annika Bengtsdotter. Född 1751 i Sjöhåla, Torsby. Död 1819-07-10 i

Sjöhåla, Torsby. (Barn III:5, Far V:19, Mor V:20)

Gift 1773-12-26 med föregående ana.

IV:11 mf mf

Jöns Olofsson. Född 1733 i Görröd, Torsby. Död 1819-06-07 i Lilla

Holm, Torsby. (Barn III:6, Far V:21, Mor V:22)

2006-03-15 Sida 4

----------------------------------------------------------------------

Gift med efterföljande ana.

IV:12 mf mm

Johanna Olofsdotter. Född 1748 i Gloshed, Torsby (O). Död 1811-09-23 i

Lilla Holm, Torsby (O). (Barn III:6, Far V:23, Mor V:24)

Gift med föregående ana.

IV:13 mm ff

Jöns Olofsson. Född 1733 i Görröd, Torsby (O). Död 1819-06-07 i Lilla

Holm, Torsby (O). (Barn III:7)

Gift med efterföljande ana.

IV:14 mm fm

Johanna Olofsdotter. Född 1748 i Gloshed, Torsby (O). Död 1811-09-27 i

Lilla Holm, Torsby (O). (Barn III:7)

Gift med föregående ana.

IV:15 mm mf

Jonas Svensson. Född 1760. Död 1838-11-29 i Fjällsholmen, Torsby (O).

(Barn III:8)

Gift med efterföljande ana.

IV:16 mm mm

Karin Jonsdotter. Född 1755 i Fjällsholmen, Torsby (O). Död 1817-01-22

i Fjällsholmen, Torsby (O). (Barn III:8, Far V:31, Mor V:32)

Gift med föregående ana.

---------------------------- Generation V ----------------------------

V:5 ff mf f

Hans Pedersson. Född 1654 i Tveten, Spekeröd (O). Död 1712-01-12.

(Barn IV:3, Far VI:9, Mor VI:10)

Gift med efterföljande ana.

V:6 ff mf m

Elin Marcusdotter. Född 1664 i Tveten, Spekeröd (O). Död 1744-01-22.

(Barn IV:3, Far VI:11, Mor VI:12)

Gift med föregående ana.

V:7 ff mm f

Rasmus Olsson. Född 1652 i Tveten, Spekeröd (O). Död 1729-05-04. (Barn

IV:4, Far VI:13)

Gift med efterföljande ana.

V:8 ff mm m

Ingeborg Björnsdotter. Född 1664 i Dyretorp, Spekeröd (O). Död

1744-06-15 i Tveten, Spekeröd (O). (Barn IV:4, Far VI:15, Mor VI:16)

Gift med föregående ana.

V:9 fm ff f

Olof Torbjörnsson. bonde. Död efter 1729 i Bremnäs, Lycke (O). (Barn

IV:5)

Gift med efterföljande ana.

2006-03-15 Sida 5

----------------------------------------------------------------------

V:10 fm ff m

Maret NN. Död i Bremnäs, Lycke (O). (Barn IV:5)

Gift med föregående ana.

V:11 fm fm f

Nils Månsson. Född i Holm Ö, Torsby (O). Krympling enl jordeboken.

Levde 1733 på Holm Ö

Tillträdde gården efter fadern Måns Ulfsson mellan åren 1715 och

1718 enligt mantalslängderna för dessa år. I mantalslängden 1833

uppges Nils Månsson vara krympling och i jordeboken för år 1734 står

svärsonen Erik Olsson för gården. (Barn IV:6, Far VI:21, Mor VI:22)

Gift

V:13 fm mf f

Swen Jönsson. Död omkring 1719 i Lycke Prästgård (O). (Barn IV:7, Far

VI:25)

Gift med efterföljande ana.

V:14 fm mf m

Torborg Andersdotter . (Barn IV:7)

Gift med föregående ana.

V:15 fm mm f

Lars Arvidsson. bonde. Död i Ryr, Lycke (O). (Barn IV:8)

Gift med efterföljande ana.

V:16 fm mm m

Åsa Toresdotter. Född 1683-07-08 i Branehög, Solberga (O). (Barn IV:8)

Gift med föregående ana.

V:17 mf ff f

Näre Jacobsson. Född 1695 i Torsby (O). Död 1769-07-19 i Sjöhåla,

Torsby. (Barn IV:9)

Gift med efterföljande ana.

V:18 mf ff m

Karin Tohlsdotter. Född 1700. Död omkring 1740 i Sjöhåla, Torsby.

(Barn IV:9, Far VI:35)

Gift med föregående ana.

V:19 mf fm f

Bengt Näresson. Död omkring 1709 i Sjöhåla, Torsby. (Barn IV:10, Far

VI:37)

Gift med efterföljande ana.

V:20 mf fm m

Kristin Torkelsdotter. Född omkring 1709. Död 1776-01-05 i Sjöhåla,

Torsby. (Barn IV:10)

Gift med föregående ana.

V:21 mf mf f

Olof Börgesson. Född omkring 1711 i Runneröd, Torsby. Död 1791-05-12 i

Görröd, Torsby. (Barn IV:11, Far VI:41, Mor VI:42)

Gift med efterföljande ana.

2006-03-15 Sida 6

----------------------------------------------------------------------

V:22 mf mf m

Malin Jönsdotter. Född omkring 1710 i Runneröd, Torsby. Död 1773-07-30

i Görröd, Torsby. (Barn IV:11, Far VI:43, Mor VI:44)

Gift med föregående ana.

V:23 mf mm f

Olof Larsson. Född omkring 1721. Död 1770-01-09 i Gloshed, Torsby (O).

(Barn IV:12)

Gift med efterföljande ana.

V:24 mf mm m

Anna Andersdotter. Född omkring 1717 i Kuröd, Ytterby (O). Död

1792-01-12 i Gloshed, Torsby (O). (Barn IV:12)

Gift med föregående ana.

V:31 mm mm f

Jon Pehrsson. Född 1733. Död 1776-02-17 i Fjällsholmen, Torsby (O).

(Barn IV:16, Far VI:61, Mor VI:62)

Gift med efterföljande ana.

V:32 mm mm m

Anna Pehrsdotter. Född 1724 i Fjällsholmen, Torsby (O). Död 1805-04-22

i Fjällsholmen, Torsby (O). (Barn IV:16)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation VI ---------------------------

VI:9 ff mf ff

Per Rasmusson. Född omkring 1610. Död 1696-08-24 i Tveten, Spekeröd

(O). (Barn V:5)

Gift med efterföljande ana.

VI:10 ff mf fm

Maret NN. Död 1698-12-.. i Tveten, Spekeröd (O). (Barn V:5)

Gift med föregående ana.

VI:11 ff mf mf

Markus Andersson. Född 1645. Död 1699 i Nösnäs norum. (Barn V:6)

Gift med efterföljande ana.

VI:12 ff mf mm

Maret Fickesdotter. Död i Nösnäs norum. (Barn V:6)

Gift med föregående ana.

VI:13 ff mm ff

Olof Rasmusson. Född i Tveten, Spekeröd (O). (Barn V:7)

Gift

VI:15 ff mm mf

Björn Hindriksson. Född i Dyretorp, Spekeröd (O). År 1670 skänker han

en stor träljuskrona till Spekeröds kyrka. Återfinnes inte idag (Barn

V:8)

Gift med efterföljande ana.

2006-03-15 Sida 7

----------------------------------------------------------------------

VI:16 ff mm mm

Anna Jörgensdotter. Född omkring 1615. Död 1698-07-10 i Dyretorp,

Spekeröd (O). (Barn V:8)

Gift med föregående ana.

VI:21 fm fm ff

Måns Ulfsson. Född i Sjöhåla. Måns Ulfsson bodde i Sjöhåla 1667 (ISH

dombok 1667), på Gullbringa 1669 (Åslög), på Bräcke 1675-86 och på

Östra Holm 1686-1715 (Mantalslängder).

Källa: Claes Göran (Barn V:11, Far VII:41)

Gift med efterföljande ana.

VI:22 fm fm fm

Elin Larsdotter. (Barn V:11)

Gift med föregående ana.

VI:25 fm mf ff

Jöns Olofsson. bonde. (Barn V:13, Far VII:49, Mor VII:50)

Gift

VI:35 mf ff mf

Tohl Andersson. Tohl Andersson i Stahla Tegneby sn har lånat av Jöns

Pärsson i Fläskum yngsta dotern Kierstin Jönsdotters morsarv med pant

i 1/3 Stala. (Barn V:18, Far VII:69)

Gift

VI:37 mf fm ff

Näre Nilsson. bonde. Född omkring 1681 i Bremnäs, Torsby (O). Död

1762-01-16. (Barn V:19, Far VII:73, Mor VII:74)

Gift

VI:41 mf mf ff

Börge Jönsson. Född omkring 1675 i Runnäng, Torsby (O). Död 1765 i

Staby, Torsby (O). (Barn V:21, Far VII:81)

Gift med efterföljande ana.

VI:42 mf mf fm

Inger Andersdotter. Född omkring 1685 i Staby, Torsby (O). Död

1776-08-03 i Staby, Torsby (O). (Barn V:21, Far VII:83, Mor VII:84)

Gift med föregående ana.

VI:43 mf mf mf

Jöns Hansson. Bonde. Född 1680 i Runneröd, Torsby (O) (Claes Göran).

Död 1733 i Runneröd, Torsby (O). (Barn V:22, Far VII:85)

Gift med efterföljande ana.

VI:44 mf mf mm

Börta Håkansdotter. (Barn V:22)

Gift med föregående ana.

VI:61 mm mm ff

Pehr Kättilsson. Död 1753 i Fjällsholmen, Torsby (O). (Barn V:31, Far

VII:121, Mor VII:122)

Gift med efterföljande ana.

2006-03-15 Sida 8

----------------------------------------------------------------------

VI:62 mm mm fm

Ingiäll Bengtsdotter. Död i Fjällsholmen, Torsby (O). (Barn V:31)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation VII ---------------------------

VII:41 fm fm ff f

Ulf Nilsson. (Barn VI:21, Far VIII:81, Mor VIII:82)

Gift 1621 i Holm, Torsby (O)

VII:49 fm mf ff f

Olofsson Olofsson. bonde. Född omkring 1625 i Runneröd, Torsby. Död

1660. (Barn VI:25)

Gift med efterföljande ana.

VII:50 fm mf ff m

NN Amundsdotter. Syster till borgaren i Kungälv ( Bengt Amundsson)

(Barn VI:25)

Gift med föregående ana.

VII:69 mf ff mf f

Anders Svensson. bonde. Född i Torsby (O). (Barn VI:35)

Gift

VII:73 mf fm ff f

Nils Pehrsson. bonde. Född 1709 i Bremnäs Nordgård, Lycke (O). (Barn

VI:37)

Gift med efterföljande ana.

VII:74 mf fm ff m

Karin Andersdotter. (Barn VI:37)

Gift med föregående ana.

VII:81 mf mf ff f

Jöns Börjesson. Död i Runneröd, Torsby. (Barn VI:41)

Gift

VII:83 mf mf fm f

Anders Erikssson. Död 1693 i Staby, Torsby (O). (Barn VI:42, Far

VIII:165, Mor VIII:166)

Gift med efterföljande ana.

VII:84 mf mf fm m

Elsa Torstensdotter. (Barn VI:42)

Gift med föregående ana.

VII:85 mf mf mf f

Hans Olofsson. Bonde. Född 1650 i Runneröd, Torsby (O). Död 1715 i

Runneröd, Torsby (O). (Barn VI:43, Far VIII:169, Mor VIII:170)

Gift

VII:121 mm mm ff f

Kättil Jonsson. (Barn VI:61)

2006-03-15 Sida 9

----------------------------------------------------------------------

Gift med efterföljande ana.

VII:122 mm mm ff m

Olofsdotter. Född i Glöskärr, Lycke (O). Dotter till Olof Eskilsson

(Barn VI:61)

Gift med föregående ana.

-------------------------- Generation VIII --------------------------

VIII:81 fm fm ff ff

Nils Pedersson. bonde. Född i Åkerhus, . (Barn VII:41)

Gift med efterföljande ana.

VIII:82 fm fm ff fm

Gro Ulfsdotter. (Barn VII:41, Far IX:163, Mor IX:164)

Gift med föregående ana.

VIII:165 mf mf fm ff

Erik Björnsson. Död 1691 i Staby, Torsby (O). (Barn VII:83, Far

IX:329)

Gift med efterföljande ana.

VIII:166 mf mf fm fm

Ingiäl Andersdotter. Död 1700 i Staby, Torsby (O). (Barn VII:83)

Gift med föregående ana.

VIII:169 mf mf mf ff

Olofsson Olof . Bonde. Född 1625 i Runneröd, Torsby (O). Död 1660 i

Runneröd, Torsby (O). (Barn VII:85)

Gift med efterföljande ana.

VIII:170 mf mf mf fm

NN Amundsdotter. (Barn VII:85)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation IX ---------------------------

IX:163 fm fm ff fm f

Ulf Germundsson. Levde i mitten av 1500-talet i Tjuvkil (Barn VIII:82,

Far X:325)

Gift med efterföljande ana.

IX:164 fm fm ff fm m

Margaretha Andersdotter. Född i Tjuvkil, Lycke (O). (Barn VIII:82, Far

X:327, Mor X:328)

Gift med föregående ana.

IX:329 mf mf fm ff f

Björn Andersson. Död i Staby, Torsby (O). (Barn VIII:165)

Gift

2006-03-15 Sida 10

----------------------------------------------------------------------

---------------------------- Generation X ----------------------------

X:325 fm fm ff fm ff

Germund Ulfsson. (Barn IX:163)

Gift

X:327 fm fm ff fm mf

Anders. Levde 1544 i Tjuvkil (Barn IX:164)

Gift med efterföljande ana.

X:328 fm fm ff fm mm

Gudrun Olavsdotter. (Barn IX:164, Far XI:655)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XI ---------------------------

XI:655 fm fm ff fm mm f

Olav till Tronstad Eriksson. Född i Norge. Död 1491 i Tronstad, Norge.

(Barn X:328, Far XII:1309, Mor XII:1310)

Gift

--------------------------- Generation XII ---------------------------

XII:1309 fm fm ff fm mm ff

Erik Stensson. (Natt och dag). nämnd från 1425 men tydligtvis död 1455

[a a, sid 271 med hänvisning till Lars Sparres Kopibok fol 77 och 121]

(Barn XI:655)

Gift med efterföljande ana.

XII:1310 fm fm ff fm mm fm

Gudrun Haakonsdotter. Född 1415. (Barn XI:655, Far XIII:2619, Mor

XIII:2620)

Gift med föregående ana.

-------------------------- Generation XIII --------------------------

XIII:2619 fm fm ff fm mm fm f

Haakon Agmundsson-Bolt. Född 1385. Död 1440. Elin var uppenbarligen

mor till den Sten Håkansson Bolt som nämns d 24 april omkr 1450. [DN

V:764] Att han hette Sten kan förklaras av härstamning från Laurens

Ulfssons svärfar Sten Bengtsson (Bielke). (Barn XII:1310, Far

XIV:5237, Mor XIV:5238)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Sten Håkansson-Bolt.

Gudrun Haakonsdotter. Född 1415. (Se XII:1310).

XIII:2620 fm fm ff fm mm fm m

Elin Laurensdotter . Aspenäsätten. Död 1460. (Barn XII:1310, Far

XIV:5239, Mor XIV:5240)

Gift med föregående ana.

2006-03-15 Sida 11

----------------------------------------------------------------------

--------------------------- Generation XIV ---------------------------

XIV:5237 fm fm ff fm mm fm ff

Agmund Berdorsson-Bolt. Född 1345. Död 1419. (Barn XIII:2619)

Gift med efterföljande ana.

XIV:5238 fm fm ff fm mm fm fm

Gunhild Bergsveinsdotter. Född 1355. Död 1422. (Barn XIII:2619)

Gift med föregående ana.

XIV:5239 fm fm ff fm mm fm mf

Laurenz Ulvsson. Aspenäsätten. Erik Laurensson (Aspenäsätten) Från

Wikipedia, den fria encyklopedin. Jump to: navigation, search

Aspenäsätten förde lejonörn av guld på blå. Den besläktade Fånöätten

har samma bild på rött.son till Lars Ulfsson (Aspenäsätten). Med Lars

Ulfssons död utslocknade denna "Blå-ätt" som kallas Aspenäsätten, och

stamgodset Aspenäs skänktes till Vadstena kloster. (Barn XIII:2620,

Far XV:10477, Mor XV:10478)

Gift med efterföljande ana.

XIV:5240 fm fm ff fm mm fm mm

Katarina Stensdotter (Bielke). Svenska Bielkeätten Bielke är svensk

uradel, (medeltida adelsätt) från Södermanland. Grevlig 1687. Skölden

är antingen tre gånger delad (se Bielke av Åkerö) eller belagd med två

bjälkar, tinkturerna är av guld och blå. Dess tidigaste med säkerhet

kända medlem är en i slutet av 1200-talet belagd Kettil, vars

patronymikon inte är känt. En eftermedeltida uppgift med oklart

ursprung är att Kettils far skulle ha hetat Bengt, men någon sådan

person kan inte återfinnas i medeltida källor. Två söner till Kettil

är kända, Nils Kettilsson (Bielke) och Ture Kettilsson (Bielke), den

förre var riddare och den senare riksråd och riddare. Från den senare

härstammar den på riddarhuset introducerade grenen. Familjenamnet

upptogs först av riksrådet Ture Pedersson Bielke, som dog 1577, varför

samtliga släktmedlemmar före honom skrivs med namnet Bielke inom

parentes. Dennes söner Svante och Nils Bielke, blev 1608 friherrar,

och från den senares sonson, Nils Bielke, vilken blev greve 1687,

härstammar den nu levande grevliga grenen av ätten. Den adliga

obetitlade släktgrenen Bielke af Åkerö utslocknade 1647, den 1569

upphöjda friherrliga grenen sannolikt i början av 1600-talet och den

1608 upphöjda friherrliga grenen 1792. Den grevliga grenen fortlever

och är näst Natt och Dag den äldsta levande svenska adelssätten. Den

svenska Bielkeätten har synbart inget påvisbart samband med den

skånsk/danska eller norska Bielkeätten. [redigera] Kända medlemmar

Birgitta Stensdotter (Bielke) farmors mor till Gustav Vasa. Gunilla

Bielke, drottning, gift med kung Johan III. Hogenskild Bielke,

avrättad år 1605. Svante Turesson Bielke , friherre, rikskansler. Född

1567, död 1609. Nils Turesson Bielke (föregåendes bror) friherre,

riksråd. Född 1569, död 1639. Nils Bielke (föregåendes sonson) greve,

stamfar för grevliga grenen av ätten, Bielke af Åkerö Johan Bielke,

friherre, delaktig i mordet på Gustav III. Död (självmord, tog gift)

22 mars 1792 och slöt den friherrliga grenen Bielke. (Barn XIII:2620,

Far XV:10479, Mor XV:10480)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XV ---------------------------

XV:10477 fm fm ff fm mm fm mf f

Ulf Jonsson. Aspenäsätten. (Barn XIV:5239, Far XVI:20953)

Gift med efterföljande ana.

2006-03-15 Sida 12

----------------------------------------------------------------------

XV:10478 fm fm ff fm mm fm mf m

Margareta Petersdotter (Bonde). Död 1477. (Barn XIV:5239, Far

XVI:20955, Mor XVI:20956)

Gift med föregående ana.

XV:10479 fm fm ff fm mm fm mm f

Sten Bielke - Turesson. Död 1431. (Barn XIV:5240)

Gift med efterföljande ana.

XV:10480 fm fm ff fm mm fm mm m

Margareta Sparre av Tofta Karlsdotter. Död 1428. (Barn XIV:5240, Far

XVI:20959, Mor XVI:20960)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XVI ---------------------------

XVI:20953 fm fm ff fm mm fm mf ff

Jon Knutsson. Aspenäsätten. Jon Knutsson, riddare, häradshövding.

Tillhörde Aspenäsätten, son till drotsen Knut Jonsson Känd mellan år

1335 och år 1357. Häradshövding i Ydre hd i Småland. Uppträder första

gången 1335 17/5. Blev riddare år 1338-år 1342. Var år 1344

häradshövding i Göstrings? hd i Östergötland och år 1352 häradshövding

i Vedbo hd i Småland. Utfärdade år 1350 och år 1356 brev från

Aspenäs?, Malexanders sn. Förekommer sista gången 6 januari 1357. Var

sannolikt död 27 oktober 1359. Ärvde efter fadern jord i Dals hd i

Östergötland. Sigill: 1) (i en sköld) en hjälm med två horn utåt

kantade med fjädrar, 2) en lejonörn. (Barn XV:10477, Far XVII:41905,

Mor XVII:41906)

Gift

XVI:20955 fm fm ff fm mm fm mf mf

Peter Bonde. Riddare, riksråd. (Barn XV:10478, Far XVII:41909, Mor

XVII:41910)

Gift med efterföljande ana.

XVI:20956 fm fm ff fm mm fm mf mm

Ingeborg Magnusdotter. Bengt Bossons ätt. (Barn XV:10478)

Gift med föregående ana.

XVI:20959 fm fm ff fm mm fm mm mf

Karl Sparre av Tofta Ulfsson. Riksmarsalk, riksråd. Född 1317. Död

1407. Noteringar Karlskrönikan bygger på material, som

tillhandahållits av Karl Ulfsson, morfar till Karl Knutsson Bonde.

Karlskrönikan är mycket fientlig mot kung Magnus Eriksson. Karl var en

av dem, som avsatte kung Magnus.

Källor 1) Dick Harrison - Karl Knutsson (Barn XV:10480, Far

XVII:41917)

Gift med efterföljande ana.

XVI:20960 fm fm ff fm mm fm mm mm

Helena Israelsdotter. (Barn XV:10480, Far XVII:41919, Mor XVII:41920)

Gift med föregående ana.

2006-03-15 Sida 13

----------------------------------------------------------------------

-------------------------- Generation XVII --------------------------

XVII:41905 fm fm ff fm mm fm mf ff f

Knut Jonsson. Aspenäsätten. Knut Jonsson riksdrots under kung Birger

under tidigt 1300-tal. Knut Jonsson, lagman, riddare, riksråd, drots

av Sverige. Tillhörde den sk Aspenäsätten. Han omnämnes första gången

1292. Ännu ej riddare 1298. 1305 betecknas han som riddare och

riksråd, samt lagman i Östergötland 1310. Han var konung Birgers drots

1311 och hade denna position ännu 1314. Omkring årsskiftet 1314-1315

lämnade han drotsämbetet, och 1315 nämnes han åter som lagman i

Östergötland och är det ännu 1316. Åter konungens drots 1322 och är

det ännu 1333, tillika lagman i Östergötland 1330-1345. 1334 noteras

han som f.d. drots, och uppträder sista gången 1345-09-25, då han och

hans hustru förnyar sitt testamente. 1347-03-18 var han död. Sigill:

en lejonörn. (Barn XVI:20953, Far XVIII:83809, Mor XVIII:83810)

Gift med efterföljande ana.

XVII:41906 fm fm ff fm mm fm mf ff m

Katarina Bengtsdotter. Folkungaätten. (Barn XVI:20953, Far

XVIII:83811, Mor XVIII:83812)

Gift med föregående ana.

XVII:41909 fm fm ff fm mm fm mf mf f

Tord Bonde. Riddare. Thord Bonde uppförde fästet Karlsborg (Barn

XVI:20955, Far XVIII:83817)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Rörik.

Ingeborg.

Peter Bonde. (Se XVI:20955).

XVII:41910 fm fm ff fm mm fm mf mf m

Margareta Röriksdotter. (Barn XVI:20955, Far XVIII:83819, Mor

XVIII:83820)

Gift med föregående ana.

XVII:41917 fm fm ff fm mm fm mm mf f

Åbjörn Nilsson. (Barn XVI:20959, Far XVIII:83833)

Gift

XVII:41919 fm fm ff fm mm fm mm mm f

Israel Birgersson. Lagman i Uppland, riksråd, Finstaätten. Död 1351.

(Barn XVI:20960, Far XVIII:83837, Mor XVIII:83838)

Gift med efterföljande ana.

XVII:41920 fm fm ff fm mm fm mm mm m

Bengta Färla - Karlsdotter. Finstaätten. (Barn XVI:20960, Far

XVIII:83839, Mor XVIII:83840)

Gift med föregående ana.

-------------------------- Generation XVIII --------------------------

XVIII:83809 fm fm ff fm mm fm mf ff ff

Johan Filipsson. Aspenäsätten. Död 1280. Johan Filipsson

(Aspenäsätten) Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Jump to:

navigation, search Aspenäsätten förde lejonörn av guld på blå. Den

besläktade Fånöätten har samma bild på rött.Johan Filipsson, död 1280

2006-03-15 Sida 14

----------------------------------------------------------------------

(avrättad), storman från Östergötland. Sannolikt son till Filip

Birgersson (Aspenäsätten). Johan Filipsson hamnade först i delo med

Valdemar Birgersson av Sverige, förlikade sig med honom med hjälp av

danske kungen, men hjälpte senare hans bror Magnus Ladulås till

tronen. Johan Filipsson var delaktig i Folkungaupproret och fängslades

därför av Magnus Ladulås på Gälakvist borg i Skara, och avrättades

efter räfst. Gift med Ingeborg Svantepolksdotter, dotter till

Svantepolk Knutsson? Barn: Knut Jonsson (Aspenäsätten) Den här

artikeln är hämtad från

http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Filipsson_%28Aspen%C3%A4s%C3%A4tten%29

(Barn XVII:41905)

Gift med efterföljande ana.

XVIII:83810 fm fm ff fm mm fm mf ff fm

Ingeborg Svantepolksdotter. bjälboätten. Född 1250. Rövades 1288 bort

från Vreta kloster till Norge av Folke Algotsson. (Barn XVII:41905,

Far XIX:167619, Mor XIX:167620)

Gift med föregående ana.

XVIII:83811 fm fm ff fm mm fm mf ff mf

Bengt Magnusson. Död 1294. (Barn XVII:41906)

Gift med efterföljande ana.

XVIII:83812 fm fm ff fm mm fm mf ff mm

Siri (den fagra) NN. Syster till Birger Jarl. Född 1210. (Barn

XVII:41906, Far XIX:167623, Mor XIX:167624)

Gift med föregående ana.

XVIII:83817 fm fm ff fm mm fm mf mf ff

Peter Bonde. (Barn XVII:41909)

Gift

XVIII:83819 fm fm ff fm mm fm mf mf mf

Rörik Birgersson. Riddare. Känd mellan 1276 och 1322. Gift med

efterföljande ana. Uppträder tidigast 1276 och var redan då riddare.

Var hertig Eriks råd enligt brev 1308, var äkthet dock med rätta

betvivlats. Var riksråd 1310. Levde ännu 1322. Bodde 1289 i Uppsala

ärkestift. Ägde jord i Siende hd i Västmanland och i Gäsene hd i

Västergötland. Vapen: en balk. - Fick 1289 dispens för äktenskap med

Helga Anundsdotter, änka efter Magnus Ragvaldsson, tydligen den 1285

avlidne drotsen. (Raneke s 46, ÄSF s 185-186). Citat Lagerc.-Zackriss.

(Barn XVII:41910, Far XIX:167637)

Gift med efterföljande ana.

XVIII:83820 fm fm ff fm mm fm mf mf mm

Helga Anundsdotter. vapen - vingad lilja. Var först gift med Magnus

Ragvaldsson (Barn XVII:41910)

Gift med föregående ana.

XVIII:83833 fm fm ff fm mm fm mm mf ff

Nils av Tofta. (Barn XVII:41917)

Gift

XVIII:83837 fm fm ff fm mm fm mm mm ff

Birger Persson. Riddare, riksråd, lagman i Uppland. Birger Persson

(Petersson) till Finsta, lagman i Uppland, far till den heliga

Birgitta. Birger var en av sin tids mäktigaste svenskar. Han stod i

spetsen för den kommission, som utarbetade den 1296 antagna

2006-03-15 Sida 15

----------------------------------------------------------------------

Upplandslagen. När han inte agerade lagman och riksråd eller for på

pilgrimsfärd till Santiago de Compostela (i Spanien) hann Birger med

att bygga upp en av dåtidens största svenska förmögenheter, med

jordagods och järnhyttor utspridda i Uppland, Närke, Småland och

Östergötland. Vid sin död 1327 var han en av rikets förmögnaste män.

Kostnaden för hans pampiga begravning slutade på en summa av 234 mark

penningar. Detta räckte till allehanda tyger, franskt och rhenskt vin

och exotiska kryddor - saffran, kummin, ingefära, paradiskorn, kanel,

peppar, anis, galangarot och inte minst socker, som nu för första

gången omnämns i Sverige. Under medeltiden var vin inte var mans dryck

i Sverige. Men till lagman Birger Perssons begravning levererade

stockholmsköpmannen Konrad Arxö ett fat vitt vin á 4 mark, ett fat

rött vin från La Rochelle á 12 mark och ett far Rhenvin á 8 mark.

(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Fader till heliga Birgitta (Barn XVII:41919, Far XIX:167673)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Birgitta "den heliga" Birgersdotter. Född 1303 i Uppland. Död 1373

i Rom, italien. Begravd i Italien sedan till Vadsten.

Noteringar Den heliga Birgitta - maka, mor och helgon- en märklig

svensk kvinnas historia. Sankta Birgitta är en världskänd kvinna

från 1300-talet Sverige - en vittberest person som både kunde

läsa och skriva. Uppväxten i Uppland Den heliga Birgitta föddes

1303 på Finsta gård i Uppland. Ett Uppland, där kvinnan var

lagligt jämställd med mannen. Av gården finns inget kvar i dag.

Strax före Birgittas födelse var hennes mor med om ett

skeppsbrott. Många drunknade men hertig Erik räddade henne. Nästa

natt visade sig en man i skinande kläder för henne och sa att hon

blivit räddad för det godas skull. Barnet som hon bar skulle bli

något särskilt. Birgitta uppkallades efter ett iriskt helgon,

kungadottern Brigida. Flera paralleller kan dras mellan henne och

Birgitta: de var av hög börd, nekade att gifta sig och grundlade

dubbelkloster. Namnet Birgitta betyder den höga och den stolta.

Birgitta var dotter till Birger Persson, som var lagman i

Uppland. Hennes farfar, morfar och bror var också lagmän. Hon

gifte sig med en lagman vars far var lagman, och hon hade också

en son och en sonson som var lagmän. Fadern Birger var riddare,

medlem av kungens råd och en av sin tids största jorddrottar i

Sverige. Han var också med om att redigera Upplandslagen när den

nertecknades för första gången i slutet av 1200-talet. Birger

Persson var andra gången gift med Ingeborg Bengtsdotter som var

dotter till lagmannen i Östergötland Bengt Magnusson och Sigrid,

kallad den fagra. Birgittas mor hette Ingeborg Bengtsdotter och

var släkt med kungafamiljen. Redan när Birgitta var 11 år dog

modern. Birgitta och systern Katarina fick flytta till mostern

Ingeborg på Aspenäs i Malexander, Östergötland. På Aspenäs fick

hon lära sig att sköta ett hushåll. Ingeborg var gift med lagman

Knut Jonsson. Mostern blev en dag vittne till hur någon stod böjd

över Birgitta och hjälpte henne att sy; det var jungfru Maria.

När mostern en dag ville ge henne stryk gick riset av på mitten i

två delar. Det berättas att Birgitta redan som barn var mycket

religiös och hade flera uppenbarelser. Som sjuåring fick hon i en

syn möta jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. När

hon var tio år såg hon för första gången den korsfäste Kristus.

Den kristna tron Familjens kristna tro var Maria-centrerad och de

hade stora kunskaper om helgonen och kyrkofäderna. I denna

hemmiljö präglades Birgittas livsideal som kännetecknas av

barmhärtighet och rättfärdighet kombinerad med ödmjukhet.

Familjen vördade också flera lokala helgon. Ett sådant helgon var

Ingrid av Skänninge som var släkt till Birger Peterssons första

hustru. Ingrid hade besökt både Compostella i Spanien och Rom,

där hon samtalat med påven. Hon grundade klostret i Skänninge,

som blev den första utbildningsanstalten i Sverige avsedd för

2006-03-15 Sida 16

----------------------------------------------------------------------

kvinnor. Det finns forskare som menar att familjen kan ha haft en

speciell begåvning som till viss del kan förklara Birgittas

syner. Det är känt att Birgitta hade ett väl utvecklat luktsinne.

Men hon kan också ha haft ett synminne, en eidetisk begåvning, så

starkt att hon efter att ha haft blicken på en Mariabild eller

ett krucifix några timmar senare fortfarande kan se det framför

sig. Bröllop 1316 stod hennes bröllop på Finsta med den då

omyndige 18-årige Ulf Gudmarsson. Samtidigt gifte sig systern

Katarina med hans bror Magnus Gudmarsson. Birgitta ville inte

gifta sig - egentligen ville hon gå i kloster. Hon ville följa

Marias väg och troget tjäna Kristus men tvingades nu bli en

vardagsarbetets Marta. "Håll tillbaka den fågel som är min vilja

så att den icke flyger längre än det behagar din högt älskad son"

På bröllopsnatten tog den 13-åriga Brigitta löfte av Ulf att de

skulle leva första året utan sexuellt samliv. Det var inte

ovanligt på den tiden. Mostern Ramborg levde hela sitt liv i

avhållsamhet, trots att hon var gift och Birgittas dotter

Katarina levde också i ett äktenskap med avhållsamhet. Ulf

Gudmarsson var en reslig karl. Utgrävningar av hans grav i

Alvastra pekar på en man av 180 centimeters längd. Han var lagman

och riddare men det var Birgitta som lärde honom att läsa och

skriva. Familjeliv på Ulvåsa Birgitta levde därefter i c:a 28 år,

från 1316 till 1343, som husfru på Ulvåsa gård. Gården låg längst

ut på Djurgårdsudden, "Britas udde", vid sjön Boren några mil

öster om nuvarande Motala i nordvästra delen av Östergötland.

Birgittastiftelsen, som startades 1920, har ansvarat för att

frilägga ruinen efter Ulfåsaborg. Hon skötte huset, men följde

också sin man på hans resor. Birgitta födda åtta barn på 18 år,

fyra söner och fyra döttrar. Birgitta har beskrivit hur hon

uppfostrade sina barn. Hon slog dem inte och ibland fick barnen

godsaker som belöning när de gjort något bra. Birgitta hann också

med socialt arbete och diakoni. Hon inrättade ett hospital vid

Ulvåsa och tog hand om och hjälpte kvinnor som hamnat utanför

samhället, till exempel ogifta kvinnor med barn. Hon tog också

prostituerade från Stockholm till Ulvåsa där hon gav dem arbete

och såg till att de blev gifta. Barnen hade egen informator; det

var Nikolaus Hermanni, en ung student från Linköping som senare

skulle bli biskop i Linköping. Där skrev han text och musik till

den kända lovsången till Birgitta "Rosa rorans"; den första musik

i Sverige som har känd kompositör. Det var också han som 1384

skulle få inviga de första 46 nunnorna vid Birgittas kloster i

Vadstena. Äldste sonen Gudmar dog under skolgång i Stockholm.

Dottern Märta giftes bort mot Birgittas vilja med Sigvard

Ribbing. Hennes dotter Ingegerd uppfostrades tillsammans med

drottning Margareta och blev senare abbedissa i Vadstena. Sonen

Karl var gift tre gånger. Han följde sin mor till Rom, men dog i

Neapel. Dottern Ingeborg placerades i Riseberga kloster. Dottern

Katarina var gift men följde sin mor till Rom och blev så

småningom abbedissa i Vadstena. Sonen Bengt dog ung och begravdes

i Alvastra. Dottern Cecilia inskrevs till Skänninge kloster mot

sin vilja, men hon giftes senare med Lars Sunesson och fick tre

barn med honom. Sonen Birger var gift två gånger och kom till Rom

för att följa sin mor till Jerusalem, där han dubbades till

riddare av den heliga graven. Tjänstgöring vid svenska hovet År

1335 kallades Birgitta första gången till hovet för tjänstgöring

som drottning Blankas överhovmästarinna. Drottningen var från

Frankrike och behövde någon som satte henne in i svenska och

seder. Men tidigt kom Birgitta i konflikt med Magnus Eriksson.

Den lagadel hon vuxit upp bland var inte särskilt välvilligt

inställd till att lämna ifrån sig delar av makten till en kung.

Och Birgitta fann snart att kungens levnadssätt stred mot hennes

kristna värderingar. Både Ulf och Birgitta var mycket religiösa.

I Ulfs släkt fanns flera personer med höga ämbeten inom kyrkan.

Både han själv, hans far och farfar och flera av dennes förfäder

hade gjort vallfärder till Rom, Compostella och Jerusalem.

Pilgrimsfärder Äldste sonen, Gudmars, död i Stockholm blev

2006-03-15 Sida 17

----------------------------------------------------------------------

upptakten till att Birgitta och Ulf drog ut på pilgrimsfärd.

Först till Nidaros (nutida Trondheim) sommaren-hösten 1339 och

till Santiago de Compostela i Spanien 1341. Birgitta var femte

generationen i sin släkt som besökte aposteln Jakobs grav. Under

resan fick Birgitta tillfälle att uppleva Frankrike under

hundraårskriget där kristna kungar stred mot varandra. Hon

besökte och kyrkor. Livet bland präster och munkar var inte

alltid sådant som hon föreställt sig. På hemvägen i Arras

(nuvarande södra Belgien) blir Ulf sjuk. Birgitta söker hjälp hos

Sankt Denis och Ulf tillfrisknar. Väl hemma bosätter sig makarna

på Alvastra kloster där Ulf dör 1344. Efter maken Ulfs död Nu

står hon plötsligt enligt östgötalagen under sonen Karls

förmyndarskap - en vuxen kvinna som vuxit upp med upplandslagens

jämlika grundinställning. Hon delar ut sina ägodelar bland barnen

och de fattiga. Birgitta låter sin vigselring falla ner i Ulfs

grav; nu är hon fri att följa sin andra livsväg. Hon klär sig i

enkel dräkt och bor kvar i sitt hus vid Alvastra kloster. Efter

Ulfs död stannade Birgitta kvar en tid i närheten av Alvastra.

Hon började få uppenbarelser och kände sig kallad att bli "Kristi

brud och språkrör". I en uppenbarelse får hon veta att hon skall

grunda en ny klosterorden. I en vision på julafton talar Maria om

för henne att det Birgitta nu känner under sitt hjärta är samma

glädje som hon själv har känt. Klostret skulle vara ett

dubbelkloster för både munkar och nunnor, "en ny vingård".

Ordensregeln dikterades av Kristus själv för Birgitta. Inom

loppet av ett år har Kristus kallat henne sin brud och Maria sin

svärdotter. I ett testamente 1346 bekräftar kung Magnus Eriksson

att han skänker Vadstena kungsgård till ett kloster mot löfte att

kungen och drottningen får sin gravplats i kyrkan. Det blivande

klostret får också andra gåvor och rätt till en tredjedel av

skatteintäkterna från Norge vilket är 6 000 mark silver.

Birgittas uppenbarelser Birgittas cirka 600 uppenbarelser

översattes till latin av hennes biktfader Alvastramunken Petrus

Olai och Linköpingsmagistern Mattias och samlades i en bok. Den

första tryckta upplagan utkom 1492. En del uppenbarelser skrev

Birgitta själv ner både på svenska och latin. Många uppenbarelser

handlade också om hennes egen samtid. Hon uttalade sig ofta i

politiska frågor, kritiserade kungar och krävde att påven, som

bodde i Avignon i Frankrike, skulle flytta tillbaka till Rom. Ur

Birgittas uppenbarelser: Bön om ståndaktighet Herre Gud, för

vilken ingenting är omöjligt och som kan allting, ge mig kraft

att göra det goda och att vara uthållig IV, 89 Kristus talar: Men

du min brud, bör vara såsom en ost och din kropp såsom ett

ostkar, i vilket osten formas ända tills den fått karets form. Så

skall din själ, som är mig ljuv och välbehaglig som en ost,

prövas och renas så länge i kroppen, till dess kroppen och själen

är endräktiga och samstämmiga och båda har samma

återhållsamhetens form, så att köttet lyder anden och anden leder

köttet till alla dygder. I, 33 Resan till Rom För att få grunda

en ny klosterorden måste man ha påvens godkännande, så därför

beslutar sig Birgitta att resa till Rom. Innan hon ger sig av

besöker hon Skara i början av året. I domkyrkan uppenbarade sig

Maria. På hösten 1349 reste Birgitta och hennes följe från Kalmar

till Stralsund, vidare genom Tyskland till Basel och genom

Brennerpasset till Italien. I ressällskapet fanns prästerna

Petrus av Skänninge, som senare skulle bli biktfader för

skandinaverna i Rom, och Gudmar Fredriksson, som varit huskaplan

på Ulvåsa. I följet fanns också riddaren Magnus Petri Tre Liljor

samt tjänare och hästar. Dessutom fanns väninnan Ingeborg

Laurensdotter Dannes från Bökeholms gård norr om Växjö med - hon

hade lämnat Sverige mot sin mans vilja. De reser genom ett Europa

som drabbats av pesten och i Milano är livet slut för Ingeborg. I

slutet av 1349 var Birgitta framme i Rom. Men hennes besvikelse

blev stor, eftersom staden var fattig och husen illa underhållna.

Och att det är jubelår 1350 får inte påven att flytta tillbaka

till Rom. Påven bodde nämligen under den här tiden inte i Rom

2006-03-15 Sida 18

----------------------------------------------------------------------

utan i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetade hårt på att få

påven att flytta tillbaka till Rom och att få sin nya

klosterregel godkänd. Först 1370 godkände påven Urban V

Birgittinerorden, Den allra heligaste Frälsarens orden. Det

skulle bli ett dubbelkloster för både munkar och nunnor med

gemensam kyrka och skilda boningshus. De Birgittinerkloster som

finns idag är endast för nunnor. Birgitta blir kvar i Rom och hon

besöker heliga platser och berömda kyrkor. Många släktingar,

vänner och kyrkans män kommer genom åren till Rom och besöker

henne. Dottern Katarina ansluter sig till sin mor. Under åren i

Rom umgicks Birgitta också med människor i hög samhällsställning,

Lapa Buondelmonte var en av dem; de båda kvinnorna kom att stå

varandra nära sedan Lapas son Esau hade blivit frisk efter det

att Birgitta rört vid honom. Ett av de få brev av Birgittas hand

som finns bevarade är skrivet till fru Lapa. Brevet är en

inbjudan med många krusiduller, till ett besök hos Birgitta. I

Italien blev heliga Birgitta titulerad "prinsessan av Närke", "la

principessa di Nerica", eftersom hon var gift med lagmannen i

Närke. I Neapel finns en bronsbyst med den felaktiga

inskriptionen "Heliga Birgitta - Sveriges drottning". Italienare

och i synnerhet neapolitanare har alltid varit titelfixerade, och

därmed överdrivit Birgittas ställning. En annan av Birgittas

väninnor i Rom var Fancisca Papazurri. Hon gav Birgitta rum i

sitt hus vid Campo de Fiori när Birgitta fick lämna det hus, som

en av kardinalerna upplåtit åt henne. Under större delen av sina

år i Rom bodde Birgitta i detta hus vid Piazza Farnese. Det var

här hon dog den 23 juli 1373. Huset skänktes efter hennes död

till Vadstena kloster, som gjorde det till ett härbärge för

svenska pilgrimer. Sedan 1931 disponeras huset, Casa di Brigida -

Birgittahuset, åter av Birgittasystrarna som driver ett gästhem

där. Huset har gatuadressen Piazza Farnese 96. Mitt emot

Birgittahuet finns f.ö. det eleganta renässanspalats, Palazzo

Farnese, där drottning Kristina bodde ett par år på 1650-talet.

Pilgrimsresan till det heliga landet Men det är först när hon

fått sin orden stadfäst av påven 1370 som hon kan göra den

efterlängtade pilgrimsresan till det heliga landet. 1371-73

vallfärdade Birgitta tillsammans med sina barn Birger, Karl och

Katarina till Jerusalem; avresan till det Heliga Landet skedde

den 25 november 1371. Karl dör redan i Neapel 1372 och begravs

där. Man avseglar från Neapels hamn den 14 mars 1372. Resan var

inte utan strapatser och äventyr, men en höjdpunkt för Birgitta.

Hon möter både Maria och Kristus i en syn. Efter hemkomsten till

Rom dog hon i sitt hus vid Piazza Farnese 23 juli 1373. Den långa

resan hem till Sverige I Franciscas brev står att Birgittas barn

Birger och Katarina lämnade Rom den 4 december för att resa hem

med Birgittas kvarlevor. Deras pass, utställt av staden Roms

senator, finns bevarat. Så färdades Birgittas kvarlevor den långa

vägen hem från Rom över Alperna och upp de gamla pilgrimsvägarna

till Östersjön. Resan gick vidare från Danzig i slutet av maj

1374 till Sikavarp på Ölands östra sida, tvärs över ön och sedan

över till Bröms (nära Brömsebro på gamla gränsen mellan Sverige

och Danmark). Därefter följde man kusten norrut förbi Kalmar till

Söderköping och över Linköping till Vadstena. Det finns många

berättelser om mirakel som hände längs vägen; blinda, som rörde

vid kistan, kunde se igen och lama kunde gå. Den kraftiga

träkistan med järnbeslag finns bevarad i Vadstena och står i

Birgittas bönekammare i Bjälboättens palats som blev

nunnekloster. Bevarat finns också en tagelskjorta, en mantel och

en hätta som tillhört Birgitta samt en bords skiva i valnöt som

anses ha varit hennes skriv bord. Delar av Birgittas skelett

finns i ett relikskrin bakom högaltaret i Vadstena klosterkyrka.

År 1952 undersöktes det som fanns i skrinet. Bland benen fanns

några som anses ha tillhört Birgittas dotter Katarina och något

som kan vara från Ingrid av Skänninge. Ett lårben kunde jämföras

med ett lårben som förvaras i klosterkyrkan San Lorenzo in

Panisperna, det vill säga det palats där Birgitta en gång stod

2006-03-15 Sida 19

----------------------------------------------------------------------

lik. De båda benen visade sig vara ett höger och ett vänster som

tillhört samma kvinna - den heliga Birgitta av Sverige. Klostret

i Vadstena I de första klostren, som byggdes i Sverige för

ungefär 800 år sedan, bodde det bara munkar. Klostren i Alvastra,

Nydala och Varnhem byggdes av franska munkar som kom till Norden

som missionärer för att omvända människor till kristendomen. Lite

senare kom också utländska nunnor för att grunda kloster i

Sverige 1384 invigdes Vadstena kloster, ett dubbelkloster med

både munkar och nunnor. De hade en gemensam kyrka och åtskilda

boningshus. Birgitta själv hade bestämt hur klostret skulle se ut

och hur det skulle vara organiserat. Birgittas dotter Katarina

blev den första abbedissan. Det var abbedissan som bestämde i

hela klostret, men när det gällde andliga saker bestämde priorn.

Nunnorna skulle sy och hjälpa fattiga och sjuka, munkarna skulle

sörja för själavården och predika varje söndag. Skrivarbeten

sysslade både munkar och nunnor med. Nunnedräkten är grå med vitt

dok, svart slöja och vit krona med fem röda prickar som

symboliserar Kristi fem sår. Vadstena kloster blev snabbt ett

viktigt pilgrimsmål, framför allt för de nordiska länderna. I

klostret kunde avlatsbrev köpas. Avlatsbrev var ett dokument som

gav syndernas förlåtelse. De, som var rädda för att hamna i

helvetet för något man gjort, kunde köpa ett avlatsbrev så var

allt bra igen. Men även efter att handeln med avlatsbrev upphört,

kom många pilgrimer till Vadstena för att be vid Birgittas

reliker i klosterkyrkan. Klostret var mycket populärt, många

ville bli antagna som munkar och nunnor och det var ofta en lång

väntelista. Vadstena kloster hade stora rikedomar och var gynnat

av kungar och drottningar ända fram till Gustav Vasa. Av de

kungar och drottningar som gynnade klostret kan nämnas

unionsdrottningen Margareta, som var barndomsvän med Birgittas

barnbarn Ingegerd Knutsdotter, abbedissa i klostret. En annan

drottning, Filippa gift med Erik av Pommern, ligger begravd i

kyrkan.När Gustav Vasa bytte religion i Sverige ville han stänga

alla kloster, men det dröjde till 1595 innan Vadstena kloster

stängde.Många dotterkloster grundades i Europa, till exempel i

England, Tyskland och Italien. Vid slutet av medeltiden fanns det

27 birgittinerkloster. Birgittasystrarna är en modern gren av

birgittinorden grundad i Rom 1911 av Elisabet Hesselblad, som

även förvärvade det hus vid Piazza Farnese där Birgitta bodde

under sina år i Rom tillsammans med en liten svensk koloni.

Helgonförklaring Den 7 oktober 1391, Birgittadagen,

helgonförklarades Birgitta. Det var efter många och långa

utredningar som påven Bonifatius IX den 7 och 8 oktober 1391

kunde göra den högtidliga kanoniseringen; att erkänna Birgitta

vara värd altarets heder och vara ett helgon. Kanonisationen

bekräftades på konciliet i Konstanz i februari 1415. Påven

Bonifacius IX förrättade den högtidliga helgonförklaringen och

skrev in Birgitta i helgonens gyllene bok. Utanför ringde alla

Roms kyrkklockor. Birgitta är Sveriges enda kanoniserade helgon.

Hennes attribut (igenkänningstecken) är pennan, bläckhornet och

boken med uppenbarelserna. Dessa saker brukar finnas med när man

avbildar Birgitta. I Sverige firas hennes kanonisationsdag den 7

oktober som sankta Birgittas festdag; medan övriga världen firar

den 8 oktober. Birgitta som skyddshelgon Sverige fick sitt enda

kanoniserade helgon, den heliga Birgitta, 1391 och mer än 600 år

senare är hon fortfarande hedrad som helgon och förebild i så hög

grad att hon nu utnämndes till Europas skyddshelgon 1999. Tanken

på ett skyddshelgon för Europa väcktes i början på 1990-talet.

Den heliga Birgitta var en självklar kandidat. Hon var kvinna,

hon var framgångsrik, hon var från Norden. Birgittinernunnorna i

Rom arbetar hårt för att få Birgitta utsedd till Europas

skyddshelgon. l Birgitta möter oss en märklig och högintressant

kvinna - en kvinna som uppfostrades och levde i de förnämsta

kretsar men var de fattigas vän och ödmjukhetens förespråkare Den

heliga Birgitta fick aldrig själv uppleva klostrets

iordningsställande i Vadstena, även om hon gav noggranna

2006-03-15 Sida 20

----------------------------------------------------------------------

anvisningar och planer för detta. Inte heller fick hon iklädas

ordensdräkten, som hon föreskrev in i minsta detalj att gälla för

klostrets munkar och nunnor. Hon blev aldrig själv nunna, än

mindre fick hon återse Sverige, eftersom hon lämnade Sverige

redan 1349 för att resa till Rom och förblev sedan kvar där fram

till sin död.

Källor 1) Torbjörn Nilsson - Guide till Sveriges historia i

Europa 2) Luca Cesarini - I den heliga Birgittas fotspår

Israel Birgersson. Död 1351. (Se XVII:41919).

XVIII:83838 fm fm ff fm mm fm mm mm fm

Ingeborg bengtsdotter. Heliga Birgittas mor. Död 1311. (Barn

XVII:41919, Far XIX:167675, Mor XIX:167676)

Gift med föregående ana.

XVIII:83839 fm fm ff fm mm fm mm mm mf

Karl Oresteson Färla. Född 1280. (Barn XVII:41920, Far XIX:167677)

Gift med efterföljande ana.

XVIII:83840 fm fm ff fm mm fm mm mm mm

Helena Magnusdotter. (Barn XVII:41920, Far XIX:167679, Mor XIX:167680)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XIX ---------------------------

XIX:167619 fm fm ff fm mm fm mf ff fm f

Svantepolk Knutsson. son till hertigen av Reval Knut Valdemarsson av

Danmark. (Barn XVIII:83810, Far XX:335237, Mor XX:335238)

Gift med efterföljande ana.

XIX:167620 fm fm ff fm mm fm mf ff fm m

Bengta Sunesdotter . Bjälboätten. Bengta Sunesdotter (Bjälboätten)

Från Wikipedia, den fria encyklopedin. Jump to: navigation, search död

1261. Nunna i kloster. Dotter till Sune Folkesson (Bjälboätten) och

Helena Sverkersdotter av Sverige. Enligt folkvisan "Junker Lars

klosterrov" rövades Bengta (Benedikta) bort ur ett kloster av (rymde

med) lagmannen i Östergötland Lars Pettersson, till Norge, där Lars

dog efter ett par år. Hemma i Sverige igen, gifte sig Bengta med

Svantepolk Knutsson frilloson till prins Knut Valdemarsson av Danmark

(Barn XVIII:83810, Far XX:335239, Mor XX:335240)

Gift med föregående ana.

XIX:167623 fm fm ff fm mm fm mf ff mm f

Magnus Minnisköld (måndesköld). Fader till Birger Jarl. Död 1263.

(Barn XVIII:83812, Far XX:335245)

Gift med efterföljande ana.

XIX:167624 fm fm ff fm mm fm mf ff mm m

Ingrid Ylva. Död 1251. Noteringar Magnus Minnesköld knöt genom sitt

andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid

Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta

äktenskap föddes sonen Birger. Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl

och änka efter Magnus Minnesköld - hon var Bjälbosläktens ättemor.

Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av

1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de

blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig

och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba

folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev

2006-03-15 Sida 21

----------------------------------------------------------------------

inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka. Med järnvilja

fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt

var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut

skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva

bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid

Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca

1251. (Barn XVIII:83812, Far XX:335247)

Gift med föregående ana.

XIX:167637 fm fm ff fm mm fm mf mf mf f

Birger Röriksson. Noteringar Ägde Strand, Jäders sn i Österrekarne hd

i Södermanland. Gift (ÄSF s 185). Citat Lagerc.-Zackriss. (Barn

XVIII:83819, Mor XX:335274)

Gift

XIX:167673 fm fm ff fm mm fm mm mm ff f

Peter Israelsson. Riddare. Noteringar Peter Israelsson var vittberest

och besökte bl.a. Jerusalem. Han hade två söner, Birger och Israel.

Sonen Birger var i sin tur far till heliga Birgitta. (Källa: Dick

Harrison - Jarlens sekel)

Källor 1) Dick Harrison - Jarlens sekel (Barn XVIII:83837)

Gift

XIX:167675 fm fm ff fm mm fm mm mm fm f

Bengt Magnusson. lagman i östergötland, storman, riksråd. Död 1294.

Bengt Magnusson till Ulvåsa storman, riksråd, lagman i Östergötland.

Död år 1294? Son till Magnus Bengtsson (Bjälboätten) nämnd som Lagman

i Östergötland första gången år 1269. 11 september 1288 var han medlem

av riksrådet. Skall ha dragit ut på pilgrimsfärd år 1289. Ånyo verksam

som lagman år 1291-år 1292. Han uppges död år 1294. Sigill: ett

upprest åt höger gående lejon över tre balkar. (Barn XVIII:83838, Far

XX:335349)

Gift med efterföljande ana.

Barn:

Brynulf Bengtsson.

Ingeborg bengtsdotter. Död 1311. (Se XVIII:83838).

Ramborg Bengtsdotter.

Katarina Bengtsdotter.

XIX:167676 fm fm ff fm mm fm mm mm fm m

Sigrid "den fagra". Död 1289. (Barn XVIII:83838)

Gift med föregående ana.

XIX:167677 fm fm ff fm mm fm mm mm mf f

Färla Oreste. (Barn XVIII:83839)

Gift

XIX:167679 fm fm ff fm mm fm mm mm mm f

Magnus Gregersson. Född 1257. Död 1326. (Barn XVIII:83840, Far

XX:335357)

Gift med efterföljande ana.

XIX:167680 fm fm ff fm mm fm mm mm mm m

Ingegerd Filipsdotter. Rumbyätten. (Barn XVIII:83840, Far XX:335359,

Mor XX:335360)

Gift med föregående ana.

2006-03-15 Sida 22

----------------------------------------------------------------------

--------------------------- Generation XX ---------------------------

XX:335237 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff

Knut Valdemarsson - oäkta. prins i Danmark. Född 1211 i Roskilde,

Danmark. Död 1260 i Danmark. (Barn XIX:167619, Far XXI:670473, Mor

XXI:670474)

Gift med efterföljande ana.

XX:335238 fm fm ff fm mm fm mf ff fm fm

Hedvig Svantepolksdotter. Född 1215. (Barn XIX:167619)

Gift med föregående ana.

XX:335239 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf

Sune Folkesson . Bjälboätten. Död 1247. Sune Folkesson, död 1247. Son

till Folke Birgersson (Bjälboätten). Skall enligt Vreta klosters

annaler efter slaget vid Gestilren bortrövat Helena Sverkersdotter.

(Dotter till Sverker d.y. Karlsson som stupade i slaget) och gift sig

med henne. (Barn XIX:167620, Far XXI:670477)

Gift med efterföljande ana.

XX:335240 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mm

Helena Sverkersdotter av Sverige.. (Barn XIX:167620)

Gift med föregående ana.

XX:335245 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff

Bengt Folkesson - Snivels. (Barn XIX:167623, Far XXI:670489, Mor

XXI:670490)

Gift

XX:335247 fm fm ff fm mm fm mf ff mm mf

Sune Sverkersson . Född 1132. Uppgiften om Sune Sik är osäker; hans

existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En grav med Sune

Siks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.

(Barn XIX:167624, Far XXI:670493, Mor XXI:670494)

Gift

XX:335274 fm fm ff fm mm fm mf mf mf fm

Folkesdotter. Folkungaätten. (Barn XIX:167637, Far XXI:670547)

Gift

XX:335349 fm fm ff fm mm fm mm mm fm ff

Magnus Bengtsson. Bjälboätten. Död 1263. Magnus Bengtsson fogde på

Kalmar slott i Östergötland, och Lagman i Östergötland till sin död

1263. Var gift med Ragnhild som dog 1262. Nämnd första gången 1247.

Troligen en son till Bengt Magnusson (Bjälboätten). Magnus Bengtsson

blev stamfar till Folkungaättens lagmansgren. Den här artikeln är

hämtad från

http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Bengtsson_%28Bj%C3%A4lbo%C3%A4tten%29

(Barn XIX:167675)

Gift

XX:335357 fm fm ff fm mm fm mm mm mm ff

Greger Birgersson. Död 1276. (Barn XIX:167679, Far XXI:670713)

Gift

XX:335359 fm fm ff fm mm fm mm mm mm mf

Filip Finvedson. Rumbyätten. (Barn XIX:167680)

2006-03-15 Sida 23

----------------------------------------------------------------------

Gift med efterföljande ana.

XX:335360 fm fm ff fm mm fm mm mm mm mm

Karlsdotter. Fånöätten. Död 1293. (Barn XIX:167680, Far XXI:670719,

Mor XXI:670720)

Gift med föregående ana.

--------------------------- Generation XXI ---------------------------

XXI:670473 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff f

Valdemar II "segraren" av Danmark. Född 1170. Död 1241. Noteringar

Valdemar II "segraren'', (på danska Valdemar Sejr) 1170-1241, kung i

Danmark från 1202, son till Valdemar I. Valdemar var gift först med

Dagmar av Böhmen senare med Berengaria av Portugal. Valdemar var

hertig av Sønderjylland under brodern Knut Valdemarssons kungatid och

erövrade då Holstein 1201-02. Valdemar, vars främsta medhjälpare var

ärkebiskop Andreas Sunesøn, fortsatte faderns kraftfulla

utrikespolitik. Som kung stödde han Fredrik II i kampen om tyska

kejsarkronan och denne erkände honom 1214 som herre över landet norr

om Elbe och bifloden Elde (bl.a. Lübeck och delar av Mecklenburg).

Dessförinnan hade han 1210 företagit ett framgångsrikt korståg mot

preussarna vid Wislas mynning och 1219 fullbordade han expansionen

österut med Estlands erövring. Men 1223 blev Valdemar under en jakt

tillfångatagen av greve Henrik den svarte av Schwerin och för att åter

bli fri måste han 1225 ge upp alla danska landförvärv längs

östersjökusten utom Estland och Rügen. Sedan han frigivits 1225 sökte

han återvinna de tyska besittningarna men besegrades vid Bornhöved

1227. Under Valdemars regering genomfördes många inre reformer i

Danmark; vissa av dem har satt spår i den s.k. Valdemars jordebok.

Bl.a. blev Jyske lov (Jyllandslagen) utfärdad tronföljden reglerad

samt skatte- och ledungsförhållandena reorganiserade. Far till

Valdemar den unge, Erik Plogpenning, Abel och Kristofer I. (Barn

XX:335237, Far XXII:1340945, Mor XXII:1340946)

Gift med efterföljande ana.

XXI:670474 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff m

Helena Guttormsdotter. Noteringar Helena var svenska och älskarinna

till Valdemar "segraren" i Danmark. Hon var änka efter den danske

stormannen Esbern Snare av Hvideätten. (Källa: Dick Harrison - Jarlens

sekel) (Barn XX:335237)

Gift med föregående ana.

XXI:670477 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf f

Folke Birgersson. Folke Birgersson, jarl under Sverker d.y. Karlsson,

död 1210 i slaget vid Gestilren. Son till Birger Brosa. Folke var kung

Sverker Karlssons jarl och han son Sune (se nedan) gifte sig med

Helena Sverkersdotter. Enligt NE "skulle benämningen folkungar

ursprungligen ha varit en partibeteckning för anhängarna till den 1210

stupade jarlen Folke och för vissa med honom sannolikt befryndade

personer, som var fiender till dynastins stamfar Birger Jarl och

dennes son kung Magnus Ladulås (jfr folkungar). Folke Jarl är

emellertid sannolikt identisk med en i isländsk historieskrivning

nämnd son med detta förnamn till den 1202 avlidne svenske jarlen

Birger Brosa; enligt en i 1500-talsavskrifter känd medeltida

uppteckning var den sistnämnde farbror till Birger Jarl." Gift med

Ulfhild. (Barn XX:335239, Far XXII:1340953, Mor XXII:1340954)

Gift

XXI:670489 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff f

Folke den digre. Folkungaätten. (Barn XX:335245)

2006-03-15 Sida 24

----------------------------------------------------------------------

Gift med efterföljande ana.

XXI:670490 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff m

Ingegerd av Danmark. (Barn XX:335245, Far XXII:1340979, Mor

XXII:1340980)

Gift med föregående ana.

XXI:670493 fm fm ff fm mm fm mf ff mm mf f

Sverker I d ä . Född 1100. Död 1156. (Barn XX:335247)

Gift med efterföljande ana.

XXI:670494 fm fm ff fm mm fm mf ff mm mf m

Ulvhild Håkansdotter . drottning i sverige. Född 1095. Död 1148. (Barn

XX:335247, Far XXII:1340987)

Gift med föregående ana.

XXI:670547 fm fm ff fm mm fm mf mf mf fm f

Folke Jarl. Folkungaätten. Död 1210. Noteringar Gift Känd 1208. Jarl

hos kung Sverker Karlsson. Död (stupad) 1210. (SBL 16 s 261, ÄSF s 4,

10, 39, 107, 185, 259). Citat Lagerc.-Zackriss. (Barn XX:335274, Far

XXII:1341093, Mor XXII:1341094)

Gift

XXI:670713 fm fm ff fm mm fm mm mm mm ff f

Birger Jarl Magnusson. Folkungaätten. Död 1266. (Barn XX:335357, Far

XXII:1341425, Mor XXII:1341426)

Gift

XXI:670719 fm fm ff fm mm fm mm mm mm mm f

Karl Tjelvason. Fånöätten. (Barn XX:335360)

Gift med efterföljande ana.

XXI:670720 fm fm ff fm mm fm mm mm mm mm m

ingegerd Filipsson. Aspenäsätten. (Barn XX:335360, Far XXII:1341439,

Mor XXII:1341440)

Gift med föregående ana.

-------------------------- Generation XXII --------------------------

XXII:1340945 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff ff

Valdemar I den store av Danmark. 1202-1241. Född 1131 i Tyskland. Död

1182. Noteringar Valdemar I ("den store"), 1131-1182, dansk kung 1157,

postum son till Knut Lavard. Valdemar kämpade 1154-1157 om kronan med

Knut Magnusson och Sven Grate. År 1157 delade de riket varvid Jylland

tillföll Valdemar Men Sven lät strax efteråt mörda Knut och dödades

själv i samband med ett slag mot Valdemar. Denne var nu ensam kung i

riket. Han råkade snart i strid med ärkebiskop Eskil som krävde

oberoende för kyrkan och denne tvangs 1161 till flera års exil.

Däremot fick Valdemar under hela sin regering helhjärtat stöd in- och

utrikespolitiskt av Roskildebiskopen Absalon, som 1177 blev Eskils

efterträdare på ärkestolen. Bl.a. angrep de i samverkan de hedniska

venderna och intog 1169 Rügen -en början till den expansion längs

Östersjöns sydkust som fullföljdes av Valdemars söner Knut

Valdemarsson och Valdemar II "segraren".

Källor 1) Danska kungahusets officiella hemsida - www.kongehuset.dk/

(Barn XXI:670473, Mor XXIII:2681890)

2006-03-15 Sida 25

----------------------------------------------------------------------

Gift med efterföljande ana.

XII:1340946 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff fm

Sofia av Minsk. Drottning i Danmark. Född 1135. Död 1198. Noteringar

Sofia (danska Sophie) 1135-1198, dansk drottning, dotter till furst

Volodar av Minsk och Rikissa av Polen (sedermera svensk drottning).

Den svenske kungen Sverker och Rikissa hade sonen Boleslav, som efter

sin far fick i arv gods, som i sin tur gick vidare i arv till hans

halvsyster Sofia och därmed kom till den danska kungasläkten. Sofia

gifte sig 1157 med Valdemar I (den store) av Danmark. De fick sönerna

Knut Valdemarsson och Valdemar II "Segraren" av Danmark och sex

döttrar. En dotter var Ingeborg, som förmäldes med Filip II August av

Frankrike; en annan dotter var svenska drottningen Rikissa. Sedan

Valdemar I dött 1182 bortgiftes Sofia av dynastiska skäl med lantgreve

Ludvig av Thüringen, men försköts efter en tid och återvände till

Danmark. (Källa: NE m.fl.) (Barn XXI:670473, Far XXIII:2681891, Mor

XXIII:2681892)

Gift med föregående ana.

XXII:1340953 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf ff

Birger Brosa. Birger till Bjälbo, död 9 januari 1202 på Visingsö. Jarl

av Sverige 1174-1202. Son till Bengt Snivil. Gift före 1170 med

Brigida (Birgitta Haraldsdotter Gille.) Vapen: en lilja Brosa betyder

den leende, men detta tillnamn är bara känt från isländska källor från

1300-talet. Han var sin tids mäktigaste man i Östergötland, och ägde

förutom Bjälboättens stamgård Bjälbo gårdar i Östergötland, Närke och

Värmland, och eftersom han haft patronatsrätt till Sankt Eskils kyrka

i Sörmland, tros han även haft jord där. Birger Brosa var en stor

donator till Riseberga kloster. Birger Brosa synes ha varit en stark

och envis ledargestalt som lyckades hålla fred under en lång period i

Sverige. Efter hans död bröt maktfejder nästan omedelbart ut. Barn:

Filip Birgersson (Bjälboätten) Kung Sverres jarl. Stupade i januari

1200. Knut Birgersson (Bjälboätten) jarl av Sverige. Död 31 januari

1208 i slaget vid Lena. Folke Birgersson (Bjälboätten) jarl av

Sverige. Död 1210 i slaget vid Gestilren Magnus Birgersson

(Bjälboätten) Ingegärd Birgersdotter (Bjälboätten)(gift m. Sverker

d.y. Karlsson) Kristina Birgersdotter (Bjälboätten) Margareta

Birgersdotter (Bjälboätten) (Barn XXI:670477, Far XXIII:2681905)

Gift med efterföljande ana.

XXII:1340954 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf fm

Birgitta Haraldsdotter Gille. (Barn XXI:670477)

Gift med föregående ana.

XXII:1340979 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mf

Knut den helige. Död 1086. (Barn XXI:670490, Far XXIII:2681957)

Gift med efterföljande ana.

XXII:1340980 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mm

Adele av Flandern. Född 1066. Död 1115. (Barn XXI:670490, Far

XXIII:2681959)

Gift med föregående ana.

XXII:1340987 fm fm ff fm mm fm mf ff mm mf mf

Håkon Finnsson . Norsk länderman. (Barn XXI:670494, Far XXIII:2681973)

Gift

XXII:1341093 fm fm ff fm mm fm mf mf mf fm ff

Birger Brosa. Jarl (Folkungaätten). (Barn XXI:670547)

2006-03-15 Sida 26

----------------------------------------------------------------------

Gift med efterföljande ana.

XXII:1341094 fm fm ff fm mm fm mf mf mf fm fm

Birgida Harladsdotter. (Barn XXI:670547, Far XXIII:2682187)

Gift med föregående ana.

XXII:1341425 fm fm ff fm mm fm mm mm mm ff ff

Magnus Bengtsson-Minneskiöld. Bjälboätten. Död 1208. (Barn XXI:670713)

Gift med efterföljande ana.

XXII:1341426 fm fm ff fm mm fm mm mm mm ff fm

Ingrid Ylva Sunesdotter. (Barn XXI:670713)

Gift med föregående ana.

XXII:1341439 fm fm ff fm mm fm mm mm mm mm mf

Filip Birgersson. Död 1279. (Barn XXI:670720)

Gift med efterföljande ana.

XXII:1341440 fm fm ff fm mm fm mm mm mm mm mm

Cecilia Knutsdotter. (Barn XXI:670720)

Gift med föregående ana.

-------------------------- Generation XXIII --------------------------

XXIII:2681890 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff ff m

Ingeborg av Novogorod. (Barn XXII:1340945, Far XXIV:5363779, Mor

XXIV:5363780)

Gift

XXIII:2681891 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff fm f

Volodar av Minsk. Furste i Minsk. (Barn XXII:1340946)

Gift med efterföljande ana.

XXIII:2681892 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff fm m

Rikissa av Polen. Drottning i sverige. Född 1106. Noteringar Rikissa,

drottning i Sverige, dotter till Boleslav III av Polen. Rikissa gifte

sig på 1140-talet med den svenske kungen Sverker d. ä., efter att

tidigare ha varit gift med först en dansk, senare en rysk prins,

Volodar. Volodar kom från Novgorodsläkten, som i flera generationer

varit knuten till de nordiska kungasläkterna, men sökte också

anknytning till Rikissas polska släkt. Den blivande danska drottningen

Sofia var dotter i äktenskapet med Volodar. Rikissas tredje giftemål

med Sverker hade också politiska motov: kung Sverker ville förmodligen

"överta" de anhängare, som hade stött Magnus, när han var herre i

Västergötland. Rikissa, å sin sida, hoppades förmodligen att hennes

son, Knut, skulle få stöd. Han var också i Sverige för att få hjälp i

sin roll som dansk tronkrävare. Sverker och Rikissa hade sonen

Boleslav, som efter sin far fick i arv gods, som i sin tur gick vidare

i arv till hans halvsyster Sofia och därmed kom till den danska

kungasläkten. (Barn XXII:1340946, Far XXIV:5363783)

Gift med föregående ana.

XXIII:2681905 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf ff f

Bengt Snivil. (Barn XXII:1340953, Far XXIV:5363809, Mor XXIV:5363810)

Gift

2006-03-15 Sida 27

----------------------------------------------------------------------

XXIII:2681957 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mf f

Sven II av Danmark Estridsson. Född 1018. Död 1076. (Barn

XXII:1340979, Far XXIV:5363913, Mor XXIV:5363914)

Gift

XXIII:2681959 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mm f

Robert I Frisern. Död 1093. (Barn XXII:1340980, Far XXIV:5363917)

Gift

XXIII:2681973 fm fm ff fm mm fm mf ff mm mf mf f

Finn Haareksson. Död 1028. (Barn XXII:1340987, Far XXIV:5363945)

Gift

XXIII:2682187 fm fm ff fm mm fm mf mf mf fm fm f

Harald Gille. Kung Norge 1130 - 1136. Född 1103. Död 1136. Noteringar

Han mördas i sömnen när han utan bevakning tillbringar en natt hos en

frilla. Död 1136. Kung mellan 1130 och 1136 i Norge. (Vendelkråka).

Citat Lagerc.-Zackriss. (Barn XXII:1341094, Far XXIV:5364373)

Gift

-------------------------- Generation XXIV --------------------------

XXIV:5363779 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff ff mf

Mstislav av Novogorod. Död 1132. (Barn XXIII:2681890)

Gift med efterföljande ana.

XXIV:5363780 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff ff mm

kristina Ingesdotter. Död 1122. (Barn XXIII:2681890, Far XXV:10727559,

Mor XXV:10727560)

Gift med föregående ana.

XXIV:5363783 fm fm ff fm mm fm mf ff fm ff fm mf

Boleslav III av Polen. Furste i polen. Född 1085. Död 1138. (Barn

XXIII:2681892)

Gift

XXIV:5363809 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf ff ff

Folke den tjocke. Noteringar Folkungaättens stamfader Folke "Filbyter"

är en uppdiktad gestalt. Enligt sagan är han farfar till Folke "den

Tjocke", som är den äldste säkert belagde anfadern till Folkungaätten.

Förmodligen den samme som Foulques (Fulco) von Beaumont a.

Montrevault.

www.american-pictures.com/genealogy/persons/per01558.htm#0

www.susning.nu/Folke_den_tjocke Jarl Folke DIGRE i Østergøtland was

living in 1100. He was a Jarl in Østergøtland.(1406) Han var

Folkeunge-ættens stamfar. Ætten føres Bureus (Smulen) tilbake til en

Folke Fylbyter, hedning, som skal ha hatt sønnene Ingemund, Hallstein

og Ingevald. Den siste var far til Folke Digre (eller Tykke) Sikkert

kjennes ikke Folke. Han var "den mest høybårne mann i sverige" (ifl.

Saxo som levet ca 100 år senere. og synes sikkert å stamme fra

Østergøtland, hvor Bjallbo gård allerede i 12. årh. er festet til

Magnus Minneskjølds navn. Parents: Ingevald FOLKESSON. Om

folkungaätten Folkungaätten sägs härstamma från Folke den tjocke.

Folkungaätten, medeltida stormannaätt, av vilken endast ett fåtal

medlemmar tillhörde folkungarnas parti. Ätten konstruerades i

efterhand av bl.a. Olaus Petri, och dit fördes medlemmar ur vitt

skilda släkter. Ätten sägs härstamma från Folke den tjocke

(1100-talet), vars mytiske farfar skulle ha varit Folke Filbyter.

2006-03-15 Sida 28

----------------------------------------------------------------------

Bland medlemmarna märks jarlen Birger Brosa (död 1202), vars son Filip

Birgersson (död 1200) blev jarl i Norge. Birger Brosa sägs också ha

haft sonen Folke Jarl, ledare för folkungapartiet, samt bröderna Karl

Jarl (död 1220) och Magnus Månesköld. Den sistnämnde hade flera

framstående söner, bl.a. Birger Jarl. Dennes son Valdemar valdes till

svensk kung 1250, och genom brodern Magnus Ladulås, dennes son Birger

Magnusson och sonson Magnus Eriksson stannade tronen inom ätten till

1364. Det mest använda Folkungavapnet var ett lejon över tre bjälkar,

som nu ingår i Sveriges riksvapen. (Barn XXIII:2681905, Far

XXV:10727617)

Gift med efterföljande ana.

XXIV:5363810 fm fm ff fm mm fm mf ff fm mf ff fm

Ingegärd av Danmark Knutsdotter . (Barn XXIII:2681905, Far

XXV:10727619)

Gift med föregående ana.

XXIV:5363913 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mf ff

Ulf Jarl. Död 1026. Noteringar

I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare

skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med

Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa

bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store

vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något

att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i

konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom

som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut

inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf

dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för

dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods. (Barn

XXIII:2681957)

Gift med efterföljande ana.

XXIV:5363914 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mf fm

Estrid Svensdotter. (Barn XXIII:2681957, Far XXV:10727827)

Gift med föregående ana.

XXIV:5363917 fm fm ff fm mm fm mf ff mm ff mm ff

Balduin (V) Insulanus av Lille . Död 106