Birgitta "den heliga" Birgersdotter

Lite om Heliga Birgitta

Birgitta "den heliga" Birgersdotter. Född 1303 i Uppland. Död 1373

i Rom, italien. Begravd i Italien sedan till Vadsten.

Noteringar Den heliga Birgitta - maka, mor och helgon- en märklig

svensk kvinnas historia. Sankta Birgitta är en världskänd kvinna

från 1300-talet Sverige - en vittberest person som både kunde

läsa och skriva. Uppväxten i Uppland Den heliga Birgitta föddes

1303 på Finsta gård i Uppland. Ett Uppland, där kvinnan var

lagligt jämställd med mannen. Av gården finns inget kvar i dag.

Strax före Birgittas födelse var hennes mor med om ett

skeppsbrott. Många drunknade men hertig Erik räddade henne. Nästa

natt visade sig en man i skinande kläder för henne och sa att hon

blivit räddad för det godas skull. Barnet som hon bar skulle bli

något särskilt. Birgitta uppkallades efter ett iriskt helgon,

kungadottern Brigida. Flera paralleller kan dras mellan henne och

Birgitta: de var av hög börd, nekade att gifta sig och grundlade

dubbelkloster. Namnet Birgitta betyder den höga och den stolta.

Birgitta var dotter till Birger Persson, som var lagman i

Uppland. Hennes farfar, morfar och bror var också lagmän. Hon

gifte sig med en lagman vars far var lagman, och hon hade också

en son och en sonson som var lagmän. Fadern Birger var riddare,

medlem av kungens råd och en av sin tids största jorddrottar i

Sverige. Han var också med om att redigera Upplandslagen när den

nertecknades för första gången i slutet av 1200-talet. Birger

Persson var andra gången gift med Ingeborg Bengtsdotter som var

dotter till lagmannen i Östergötland Bengt Magnusson och Sigrid,

kallad den fagra. Birgittas mor hette Ingeborg Bengtsdotter och

var släkt med kungafamiljen. Redan när Birgitta var 11 år dog

modern. Birgitta och systern Katarina fick flytta till mostern

Ingeborg på Aspenäs i Malexander, Östergötland. På Aspenäs fick

hon lära sig att sköta ett hushåll. Ingeborg var gift med lagman

Knut Jonsson. Mostern blev en dag vittne till hur någon stod böjd

över Birgitta och hjälpte henne att sy; det var jungfru Maria.

När mostern en dag ville ge henne stryk gick riset av på mitten i

två delar. Det berättas att Birgitta redan som barn var mycket

religiös och hade flera uppenbarelser. Som sjuåring fick hon i en

syn möta jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud. När

hon var tio år såg hon för första gången den korsfäste Kristus.

Den kristna tron Familjens kristna tro var Maria-centrerad och de

hade stora kunskaper om helgonen och kyrkofäderna. I denna

hemmiljö präglades Birgittas livsideal som kännetecknas av

barmhärtighet och rättfärdighet kombinerad med ödmjukhet.

Familjen vördade också flera lokala helgon. Ett sådant helgon var

Ingrid av Skänninge som var släkt till Birger Peterssons första

hustru. Ingrid hade besökt både Compostella i Spanien och Rom,

där hon samtalat med påven. Hon grundade klostret i Skänninge,

som blev den första utbildningsanstalten i Sverige avsedd för

2006-03-15 Sida 16

----------------------------------------------------------------------

kvinnor. Det finns forskare som menar att familjen kan ha haft en

speciell begåvning som till viss del kan förklara Birgittas

syner. Det är känt att Birgitta hade ett väl utvecklat luktsinne.

Men hon kan också ha haft ett synminne, en eidetisk begåvning, så

starkt att hon efter att ha haft blicken på en Mariabild eller

ett krucifix några timmar senare fortfarande kan se det framför

sig. Bröllop 1316 stod hennes bröllop på Finsta med den då

omyndige 18-årige Ulf Gudmarsson. Samtidigt gifte sig systern

Katarina med hans bror Magnus Gudmarsson. Birgitta ville inte

gifta sig - egentligen ville hon gå i kloster. Hon ville följa

Marias väg och troget tjäna Kristus men tvingades nu bli en

vardagsarbetets Marta. "Håll tillbaka den fågel som är min vilja

så att den icke flyger längre än det behagar din högt älskad son"

På bröllopsnatten tog den 13-åriga Brigitta löfte av Ulf att de

skulle leva första året utan sexuellt samliv. Det var inte

ovanligt på den tiden. Mostern Ramborg levde hela sitt liv i

avhållsamhet, trots att hon var gift och Birgittas dotter

Katarina levde också i ett äktenskap med avhållsamhet. Ulf

Gudmarsson var en reslig karl. Utgrävningar av hans grav i

Alvastra pekar på en man av 180 centimeters längd. Han var lagman

och riddare men det var Birgitta som lärde honom att läsa och

skriva. Familjeliv på Ulvåsa Birgitta levde därefter i c:a 28 år,

från 1316 till 1343, som husfru på Ulvåsa gård. Gården låg längst

ut på Djurgårdsudden, "Britas udde", vid sjön Boren några mil

öster om nuvarande Motala i nordvästra delen av Östergötland.

Birgittastiftelsen, som startades 1920, har ansvarat för att

frilägga ruinen efter Ulfåsaborg. Hon skötte huset, men följde

också sin man på hans resor. Birgitta födda åtta barn på 18 år,

fyra söner och fyra döttrar. Birgitta har beskrivit hur hon

uppfostrade sina barn. Hon slog dem inte och ibland fick barnen

godsaker som belöning när de gjort något bra. Birgitta hann också

med socialt arbete och diakoni. Hon inrättade ett hospital vid

Ulvåsa och tog hand om och hjälpte kvinnor som hamnat utanför

samhället, till exempel ogifta kvinnor med barn. Hon tog också

prostituerade från Stockholm till Ulvåsa där hon gav dem arbete

och såg till att de blev gifta. Barnen hade egen informator; det

var Nikolaus Hermanni, en ung student från Linköping som senare

skulle bli biskop i Linköping. Där skrev han text och musik till

den kända lovsången till Birgitta "Rosa rorans"; den första musik

i Sverige som har känd kompositör. Det var också han som 1384

skulle få inviga de första 46 nunnorna vid Birgittas kloster i

Vadstena. Äldste sonen Gudmar dog under skolgång i Stockholm.

Dottern Märta giftes bort mot Birgittas vilja med Sigvard

Ribbing. Hennes dotter Ingegerd uppfostrades tillsammans med

drottning Margareta och blev senare abbedissa i Vadstena. Sonen

Karl var gift tre gånger. Han följde sin mor till Rom, men dog i

Neapel. Dottern Ingeborg placerades i Riseberga kloster. Dottern

Katarina var gift men följde sin mor till Rom och blev så

småningom abbedissa i Vadstena. Sonen Bengt dog ung och begravdes

i Alvastra. Dottern Cecilia inskrevs till Skänninge kloster mot

sin vilja, men hon giftes senare med Lars Sunesson och fick tre

barn med honom. Sonen Birger var gift två gånger och kom till Rom

för att följa sin mor till Jerusalem, där han dubbades till

riddare av den heliga graven. Tjänstgöring vid svenska hovet År

1335 kallades Birgitta första gången till hovet för tjänstgöring

som drottning Blankas överhovmästarinna. Drottningen var från

Frankrike och behövde någon som satte henne in i svenska och

seder. Men tidigt kom Birgitta i konflikt med Magnus Eriksson.

Den lagadel hon vuxit upp bland var inte särskilt välvilligt

inställd till att lämna ifrån sig delar av makten till en kung.

Och Birgitta fann snart att kungens levnadssätt stred mot hennes

kristna värderingar. Både Ulf och Birgitta var mycket religiösa.

I Ulfs släkt fanns flera personer med höga ämbeten inom kyrkan.

Både han själv, hans far och farfar och flera av dennes förfäder

hade gjort vallfärder till Rom, Compostella och Jerusalem.

Pilgrimsfärder Äldste sonen, Gudmars, död i Stockholm blev

2006-03-15 Sida 17

----------------------------------------------------------------------

upptakten till att Birgitta och Ulf drog ut på pilgrimsfärd.

Först till Nidaros (nutida Trondheim) sommaren-hösten 1339 och

till Santiago de Compostela i Spanien 1341. Birgitta var femte

generationen i sin släkt som besökte aposteln Jakobs grav. Under

resan fick Birgitta tillfälle att uppleva Frankrike under

hundraårskriget där kristna kungar stred mot varandra. Hon

besökte och kyrkor. Livet bland präster och munkar var inte

alltid sådant som hon föreställt sig. På hemvägen i Arras

(nuvarande södra Belgien) blir Ulf sjuk. Birgitta söker hjälp hos

Sankt Denis och Ulf tillfrisknar. Väl hemma bosätter sig makarna

på Alvastra kloster där Ulf dör 1344. Efter maken Ulfs död Nu

står hon plötsligt enligt östgötalagen under sonen Karls

förmyndarskap - en vuxen kvinna som vuxit upp med upplandslagens

jämlika grundinställning. Hon delar ut sina ägodelar bland barnen

och de fattiga. Birgitta låter sin vigselring falla ner i Ulfs

grav; nu är hon fri att följa sin andra livsväg. Hon klär sig i

enkel dräkt och bor kvar i sitt hus vid Alvastra kloster. Efter

Ulfs död stannade Birgitta kvar en tid i närheten av Alvastra.

Hon började få uppenbarelser och kände sig kallad att bli "Kristi

brud och språkrör". I en uppenbarelse får hon veta att hon skall

grunda en ny klosterorden. I en vision på julafton talar Maria om

för henne att det Birgitta nu känner under sitt hjärta är samma

glädje som hon själv har känt. Klostret skulle vara ett

dubbelkloster för både munkar och nunnor, "en ny vingård".

Ordensregeln dikterades av Kristus själv för Birgitta. Inom

loppet av ett år har Kristus kallat henne sin brud och Maria sin

svärdotter. I ett testamente 1346 bekräftar kung Magnus Eriksson

att han skänker Vadstena kungsgård till ett kloster mot löfte att

kungen och drottningen får sin gravplats i kyrkan. Det blivande

klostret får också andra gåvor och rätt till en tredjedel av

skatteintäkterna från Norge vilket är 6 000 mark silver.

Birgittas uppenbarelser Birgittas cirka 600 uppenbarelser

översattes till latin av hennes biktfader Alvastramunken Petrus

Olai och Linköpingsmagistern Mattias och samlades i en bok. Den

första tryckta upplagan utkom 1492. En del uppenbarelser skrev

Birgitta själv ner både på svenska och latin. Många uppenbarelser

handlade också om hennes egen samtid. Hon uttalade sig ofta i

politiska frågor, kritiserade kungar och krävde att påven, som

bodde i Avignon i Frankrike, skulle flytta tillbaka till Rom. Ur

Birgittas uppenbarelser: Bön om ståndaktighet Herre Gud, för

vilken ingenting är omöjligt och som kan allting, ge mig kraft

att göra det goda och att vara uthållig IV, 89 Kristus talar: Men

du min brud, bör vara såsom en ost och din kropp såsom ett

ostkar, i vilket osten formas ända tills den fått karets form. Så

skall din själ, som är mig ljuv och välbehaglig som en ost,

prövas och renas så länge i kroppen, till dess kroppen och själen

är endräktiga och samstämmiga och båda har samma

återhållsamhetens form, så att köttet lyder anden och anden leder

köttet till alla dygder. I, 33 Resan till Rom För att få grunda

en ny klosterorden måste man ha påvens godkännande, så därför

beslutar sig Birgitta att resa till Rom. Innan hon ger sig av

besöker hon Skara i början av året. I domkyrkan uppenbarade sig

Maria. På hösten 1349 reste Birgitta och hennes följe från Kalmar

till Stralsund, vidare genom Tyskland till Basel och genom

Brennerpasset till Italien. I ressällskapet fanns prästerna

Petrus av Skänninge, som senare skulle bli biktfader för

skandinaverna i Rom, och Gudmar Fredriksson, som varit huskaplan

på Ulvåsa. I följet fanns också riddaren Magnus Petri Tre Liljor

samt tjänare och hästar. Dessutom fanns väninnan Ingeborg

Laurensdotter Dannes från Bökeholms gård norr om Växjö med - hon

hade lämnat Sverige mot sin mans vilja. De reser genom ett Europa

som drabbats av pesten och i Milano är livet slut för Ingeborg. I

slutet av 1349 var Birgitta framme i Rom. Men hennes besvikelse

blev stor, eftersom staden var fattig och husen illa underhållna.

Och att det är jubelår 1350 får inte påven att flytta tillbaka

till Rom. Påven bodde nämligen under den här tiden inte i Rom

2006-03-15 Sida 18

----------------------------------------------------------------------

utan i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetade hårt på att få

påven att flytta tillbaka till Rom och att få sin nya

klosterregel godkänd. Först 1370 godkände påven Urban V

Birgittinerorden, Den allra heligaste Frälsarens orden. Det

skulle bli ett dubbelkloster för både munkar och nunnor med

gemensam kyrka och skilda boningshus. De Birgittinerkloster som

finns idag är endast för nunnor. Birgitta blir kvar i Rom och hon

besöker heliga platser och berömda kyrkor. Många släktingar,

vänner och kyrkans män kommer genom åren till Rom och besöker

henne. Dottern Katarina ansluter sig till sin mor. Under åren i

Rom umgicks Birgitta också med människor i hög samhällsställning,

Lapa Buondelmonte var en av dem; de båda kvinnorna kom att stå

varandra nära sedan Lapas son Esau hade blivit frisk efter det

att Birgitta rört vid honom. Ett av de få brev av Birgittas hand

som finns bevarade är skrivet till fru Lapa. Brevet är en

inbjudan med många krusiduller, till ett besök hos Birgitta. I

Italien blev heliga Birgitta titulerad "prinsessan av Närke", "la

principessa di Nerica", eftersom hon var gift med lagmannen i

Närke. I Neapel finns en bronsbyst med den felaktiga

inskriptionen "Heliga Birgitta - Sveriges drottning". Italienare

och i synnerhet neapolitanare har alltid varit titelfixerade, och

därmed överdrivit Birgittas ställning. En annan av Birgittas

väninnor i Rom var Fancisca Papazurri. Hon gav Birgitta rum i

sitt hus vid Campo de Fiori när Birgitta fick lämna det hus, som

en av kardinalerna upplåtit åt henne. Under större delen av sina

år i Rom bodde Birgitta i detta hus vid Piazza Farnese. Det var

här hon dog den 23 juli 1373. Huset skänktes efter hennes död

till Vadstena kloster, som gjorde det till ett härbärge för

svenska pilgrimer. Sedan 1931 disponeras huset, Casa di Brigida -

Birgittahuset, åter av Birgittasystrarna som driver ett gästhem

där. Huset har gatuadressen Piazza Farnese 96. Mitt emot

Birgittahuet finns f.ö. det eleganta renässanspalats, Palazzo

Farnese, där drottning Kristina bodde ett par år på 1650-talet.

Pilgrimsresan till det heliga landet Men det är först när hon

fått sin orden stadfäst av påven 1370 som hon kan göra den

efterlängtade pilgrimsresan till det heliga landet. 1371-73

vallfärdade Birgitta tillsammans med sina barn Birger, Karl och

Katarina till Jerusalem; avresan till det Heliga Landet skedde

den 25 november 1371. Karl dör redan i Neapel 1372 och begravs

där. Man avseglar från Neapels hamn den 14 mars 1372. Resan var

inte utan strapatser och äventyr, men en höjdpunkt för Birgitta.

Hon möter både Maria och Kristus i en syn. Efter hemkomsten till

Rom dog hon i sitt hus vid Piazza Farnese 23 juli 1373. Den långa

resan hem till Sverige I Franciscas brev står att Birgittas barn

Birger och Katarina lämnade Rom den 4 december för att resa hem

med Birgittas kvarlevor. Deras pass, utställt av staden Roms

senator, finns bevarat. Så färdades Birgittas kvarlevor den långa

vägen hem från Rom över Alperna och upp de gamla pilgrimsvägarna

till Östersjön. Resan gick vidare från Danzig i slutet av maj

1374 till Sikavarp på Ölands östra sida, tvärs över ön och sedan

över till Bröms (nära Brömsebro på gamla gränsen mellan Sverige

och Danmark). Därefter följde man kusten norrut förbi Kalmar till

Söderköping och över Linköping till Vadstena. Det finns många

berättelser om mirakel som hände längs vägen; blinda, som rörde

vid kistan, kunde se igen och lama kunde gå. Den kraftiga

träkistan med järnbeslag finns bevarad i Vadstena och står i

Birgittas bönekammare i Bjälboättens palats som blev

nunnekloster. Bevarat finns också en tagelskjorta, en mantel och

en hätta som tillhört Birgitta samt en bords skiva i valnöt som

anses ha varit hennes skriv bord. Delar av Birgittas skelett

finns i ett relikskrin bakom högaltaret i Vadstena klosterkyrka.

År 1952 undersöktes det som fanns i skrinet. Bland benen fanns

några som anses ha tillhört Birgittas dotter Katarina och något

som kan vara från Ingrid av Skänninge. Ett lårben kunde jämföras

med ett lårben som förvaras i klosterkyrkan San Lorenzo in

Panisperna, det vill säga det palats där Birgitta en gång stod

2006-03-15 Sida 19

----------------------------------------------------------------------

lik. De båda benen visade sig vara ett höger och ett vänster som

tillhört samma kvinna - den heliga Birgitta av Sverige. Klostret

i Vadstena I de första klostren, som byggdes i Sverige för

ungefär 800 år sedan, bodde det bara munkar. Klostren i Alvastra,

Nydala och Varnhem byggdes av franska munkar som kom till Norden

som missionärer för att omvända människor till kristendomen. Lite

senare kom också utländska nunnor för att grunda kloster i

Sverige 1384 invigdes Vadstena kloster, ett dubbelkloster med

både munkar och nunnor. De hade en gemensam kyrka och åtskilda

boningshus. Birgitta själv hade bestämt hur klostret skulle se ut

och hur det skulle vara organiserat. Birgittas dotter Katarina

blev den första abbedissan. Det var abbedissan som bestämde i

hela klostret, men när det gällde andliga saker bestämde priorn.

Nunnorna skulle sy och hjälpa fattiga och sjuka, munkarna skulle

sörja för själavården och predika varje söndag. Skrivarbeten

sysslade både munkar och nunnor med. Nunnedräkten är grå med vitt

dok, svart slöja och vit krona med fem röda prickar som

symboliserar Kristi fem sår. Vadstena kloster blev snabbt ett

viktigt pilgrimsmål, framför allt för de nordiska länderna. I

klostret kunde avlatsbrev köpas. Avlatsbrev var ett dokument som

gav syndernas förlåtelse. De, som var rädda för att hamna i

helvetet för något man gjort, kunde köpa ett avlatsbrev så var

allt bra igen. Men även efter att handeln med avlatsbrev upphört,

kom många pilgrimer till Vadstena för att be vid Birgittas

reliker i klosterkyrkan. Klostret var mycket populärt, många

ville bli antagna som munkar och nunnor och det var ofta en lång

väntelista. Vadstena kloster hade stora rikedomar och var gynnat

av kungar och drottningar ända fram till Gustav Vasa. Av de

kungar och drottningar som gynnade klostret kan nämnas

unionsdrottningen Margareta, som var barndomsvän med Birgittas

barnbarn Ingegerd Knutsdotter, abbedissa i klostret. En annan

drottning, Filippa gift med Erik av Pommern, ligger begravd i

kyrkan.När Gustav Vasa bytte religion i Sverige ville han stänga

alla kloster, men det dröjde till 1595 innan Vadstena kloster

stängde.Många dotterkloster grundades i Europa, till exempel i

England, Tyskland och Italien. Vid slutet av medeltiden fanns det

27 birgittinerkloster. Birgittasystrarna är en modern gren av

birgittinorden grundad i Rom 1911 av Elisabet Hesselblad, som

även förvärvade det hus vid Piazza Farnese där Birgitta bodde

under sina år i Rom tillsammans med en liten svensk koloni.

Helgonförklaring Den 7 oktober 1391, Birgittadagen,

helgonförklarades Birgitta. Det var efter många och långa

utredningar som påven Bonifatius IX den 7 och 8 oktober 1391

kunde göra den högtidliga kanoniseringen; att erkänna Birgitta

vara värd altarets heder och vara ett helgon. Kanonisationen

bekräftades på konciliet i Konstanz i februari 1415. Påven

Bonifacius IX förrättade den högtidliga helgonförklaringen och

skrev in Birgitta i helgonens gyllene bok. Utanför ringde alla

Roms kyrkklockor. Birgitta är Sveriges enda kanoniserade helgon.

Hennes attribut (igenkänningstecken) är pennan, bläckhornet och

boken med uppenbarelserna. Dessa saker brukar finnas med när man

avbildar Birgitta. I Sverige firas hennes kanonisationsdag den 7

oktober som sankta Birgittas festdag; medan övriga världen firar

den 8 oktober. Birgitta som skyddshelgon Sverige fick sitt enda

kanoniserade helgon, den heliga Birgitta, 1391 och mer än 600 år

senare är hon fortfarande hedrad som helgon och förebild i så hög

grad att hon nu utnämndes till Europas skyddshelgon 1999. Tanken

på ett skyddshelgon för Europa väcktes i början på 1990-talet.

Den heliga Birgitta var en självklar kandidat. Hon var kvinna,

hon var framgångsrik, hon var från Norden. Birgittinernunnorna i

Rom arbetar hårt för att få Birgitta utsedd till Europas

skyddshelgon. l Birgitta möter oss en märklig och högintressant

kvinna - en kvinna som uppfostrades och levde i de förnämsta

kretsar men var de fattigas vän och ödmjukhetens förespråkare Den

heliga Birgitta fick aldrig själv uppleva klostrets

iordningsställande i Vadstena, även om hon gav noggranna

2006-03-15 Sida 20

----------------------------------------------------------------------

anvisningar och planer för detta. Inte heller fick hon iklädas

ordensdräkten, som hon föreskrev in i minsta detalj att gälla för

klostrets munkar och nunnor. Hon blev aldrig själv nunna, än

mindre fick hon återse Sverige, eftersom hon lämnade Sverige

redan 1349 för att resa till Rom och förblev sedan kvar där fram

till sin död.

Källor 1) Torbjörn Nilsson - Guide till Sveriges historia i