Dagens Dag

Dagens Dag


När gôbben skulle göra blopannkaga


De fanns månge illfule gôbba förritia. Och så fanns

De dôm som man inte ved va de var, fulle i fanken
kanske? I da berättar Dag om en sådan gôbbe.

 

-Abbraham i Rö, hade humor han. När kärringa hans

Skulle tappas på blo ba han dom skulle ta extra mögge så

Han skulle få en skwätt mä seg hem te å göre blopannekager me!!

 

Och förmodligen var han inte så värst förtjust i barn!

 -en gång, när en onga lå i marvant ô håll på ô dronkna

skreg de te Abbraham, om var i närheten, att han skulle

dra opp pelteongen. Men då vägra han. ”De finns nåck
me ongar i Rö” skreg han tebaga.

 

Men Dag, lelle, kan det här verkligen vara sant?
 - jag säjjer som jag alltid har sagt, trot om ni well.

Ur Torslanda-tidningen Nr 6 - 2006

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Morfarns bror fick sig en
Smäll som han aldrig glömde

I da berättar Dag en sag som ä lide svårförklarli. Men
som vanligt, tro´t om ni våg…vill.

- Min morfar Axel hade sex bröder, men ingen syster.
Det var ett segt gäng som alla blev gamla, de var faktiskt
500 år tillsammans innan de började dö. 
Morfar var över 80 och Emil var runt 90 när de gick bort. 

– En av bröderna hette Emil Edvardsson.Han var Förresten Sandras på
turistbyråns Pappas Morfar, berättar Dag., här på Hönös,

-         När Emil var en liten pojke var han och några andra
och lekte borta vid Engelsmännens hage. Den ligger vid
roda av broa te Fodö, där de nu röjer. Emil var på andra
sidan av gärdsgården när han, rakt ur intet, fick en smäll
på hawa så att han nästan flög över gärdsgården.

-         Vad det var visste de inte men det var nog ett spöge
trodde de och därefter gick Emil aldrig mer dit, inte i
hela sitt liv.

Ur Torslanda-tidningen Nr 8 - 2006

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag berättar Dag ôm tôsera sôm bodde i huset "Töseras"

I huset som, kallas "Töseras" tillhör nu Hönö Hembygds-
förening), bodde två ogifta döttrar tillsammans med sin
gamla mor. Vid ett tillfälle kom en knalle, eller säljare, förbi
som ville visa herrunderkläder.

_- "Ve har inga kärar här i huset, det har ve inte hatt sedan
pappa döe och det är många år sedan" sa den ena av tösera.
Med det fick försäljaren låta sig nöjas och lommade iväg.
- "Ä du rektit klog eller,  tänk om han kommer hid i natt",
sa den andra söstera då te den första. Helt förtvivlad sprang
den första då ud o skreg;
"Säljarn, säljarn - på nättera har vi kärar här."

Ur Torslanda-tidningen  Nr11 - 2006

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Idag berättar Dag: De hänger på lokta!!!

I vanliga fall brukar Dag berätta skrönor och anekdoter som har med havet att gärna men dagens historia är från den tiden när man ännu hade ett levande lantbruk på öera.

- Jo det var så att en dräng, från Hult, skulle gå bort med
en kviga till en tjur på Hea. När de hade börjat gå så robba
piga, som stog ude på änga: "Jä kan väl få gå mä?" Och
vesst feck ho det.
Tjurn gjorde ju snabbt ifrå seg och så feck de gå hem
igen me kvigan.
"Hôlles veste tjurn att han skulle gära så? frågande den
nyfikna pigan?.
"De känner han på lokta", sa drängen, som ju hade varit
me förr.
Så geck de vidare en stund, när plötsligt pigan stannar
tvärt och säger förtrytsamt:
"Du ä allt bra täppt i näsa du!"

Ur Torslanda-tidningen  Nr 12  2006

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

En Öbu gir seg in te stan

Hô har du för grejer te ôss idag da Dag?

- Jo ser du, idag skall jag berätta om en gôbbe här utifrån som åkte
in till stan.

Han steg ombord på en spårvagn och satt alldeles förstummad över allt han feck se.
Plötsligt kom det på en punkare med färgat hår som stod rätt opp.

- Gôbben ble seddanes o stirra på punkaren med vidöppna ögon och mun. Ja,
som en fisk som en fisk som kippar efter luft på torra land. Detta märkte ju punkaren
efter ett tag så blir han irriterad och frågar gubben vad han glor på?

- En gång när jag var ung och låg i det militära så blev jag så full att jag somnade ifrån, så gôbben.
När jag vaknade nästa dag, låg jag intill en påfågel i Slottskogen, - ä du min son?

Ur Torslanda-tidningen  Nr 23 2006

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Dag uppväcker döda ord

Idag är det en dubbel glädje att presentera Dag E, han skall nämligen berätta två historier
för oss. Han utför dessutom en kulturhistorisk gärning genom att återuppväcka två utdöda dialekt-
ord. Håll tillgodo gott folk!

I detta nummer återupplivar Dag ett gammalt (sedan länge insomnat och förgätet) fint
Öckerönesikst ord - põsa! Det betyder att bära något på ryggen, typ en põse.

Idag berättar Dag en historia som passar bra när det snart är mars månad:
- En da kom en liden pôjk in och skreg till sin morsa: "Mamma, Mamma! Får vår
katt pôsa en annan katt?

 

Kom med "peckaset" i näven.

Det här hände sig på Kneppla. Det va e feskarkärring där som berättade för
sina väninnor hur dåligt hon sovit en natt. "Gobben ko in me peckaset i näven och så var den natta förstörd.

I den här historien återuppväcks ett sedan länge saligt bortglömt ord för väckarklocka - pecka.

Ordet kommer sig av att den "peckar o går"

Ur Torslanda-tidningen  Nr 3  2007

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

 åter till Jeanette´s sida